Renovering i Svärdsjö – hus, gårdar och fritidshus

Många gårdar i Svärdsjöbygden har en mangårdsbyggnad som har använts av flera generationer. Den kan ha en timmerstomme från 1800-talet, en senare påbyggd övervåning, brädpanel med locklist och fönster i olika åldrar. Sådana hus tål ofta mycket, men de reagerar dåligt på material som stänger in fukt.

Vid renovering av en mangårdsbyggnad försöker vi behålla det som ger huset dess karaktär: proportioner, fönstersättning, panelens indelning, dörrar och snickerier. Samtidigt behöver huset fungera för den som bor där i dag, med ett fungerande kök, ett badrum som håller och en uppvärmning som inte kostar mer än nödvändigt. Den avvägningen görs bäst rum för rum och byggdel för byggdel.

• Inventera originaldetaljer innan rivning börjar
• Välj material som släpper igenom fukt där konstruktionen kräver det
• Laga hellre än byt när delen fungerar tekniskt
• Dokumentera det som hittas bakom ytskikten

Timmerhus är vanliga i bygden, både som bostadshus och som fritidshus, härbren och bodar. Ett timrat hus rör sig med årstiderna, sätter sig över tid och behöver kunna torka ut. Det påverkar allt från hur nya väggar ansluts till timret till hur fönster och dörrar monteras med sättningsutrymme.

Renovering av timmerhus handlar ofta om syllbyte, lagning av enskilda stockar, ny drevning, varsam tilläggsisolering eller att ta bort material som tidigare har kapslat in timret. Läs mer om timmerhus i Svärdsjö om huset har timmerstomme. Där beskrivs knutar, stockbyten och traditionella metoder närmare.

På landsbygden vilar stommen i gamla hus ofta på en syll som ligger på grundstenar eller en enkel stenfot. Syllen är husets mest utsatta trädel, eftersom den ligger närmast marken och tar emot vatten som rinner längs fasaden. Mjukt virke, sättningar i ett hörn eller en panel som slutar alldeles för nära marken är tecken som bör undersökas.

Byte av syll innebär att väggen lyfts eller avlastas medan det skadade virket tas bort och nytt läggs in. Det är ett arbete som kräver planering av stämpning och ordning, och det avgör ofta om att resten av renoveringen ska hålla. Samtidigt bör man se över varför syllen tog skada: marken kan luta mot huset, stuprören kan mynna fel eller panelen kan sakna droppnäsa.

Den rödfärgade träpanelen är ett kännetecken för bygden. Många hus är målade med slamfärg, som Falu rödfärg, och den fungerar på ett annat sätt än moderna täckfärger. Slamfärgen sitter i träets yta och släpper igenom fukt, medan en tät plastfärg kan stänga in fukt bakom sig och få panelen att må sämre. Byte av färgsystem bör därför göras med eftertanke.

Vid renovering av fasaden byts skadade brädor, foder och vindskivor, och luftspalt, infästning och vattenavledning kontrolleras. Där panelen har spikats direkt mot ett äldre underlag kan en ny luftad uppbyggnad vara motiverad. För mer om utvändiga arbeten finns sidan om fasadrenovering i Svärdsjö.

Äldre träfönster med kopplade bågar sitter kvar i många av bygdens hus. Träet i dem är ofta av en kvalitet som är svår att få tag på i dag, och ett välskött fönster av den typen kan hålla länge. Det som brukar ge problem är lös kitt, uttorkad färg, rötskador i nederkanten och dålig tätning mellan båge och karm.

En renovering kan innebära ny kittning, lagning av skadade partier, tätningslister och ommålning. Ibland är ett byte bättre, till exempel när karmen är rötskadad eller när fönstret sitter i en vägg som ändå ska byggas om. Beslutet bör ta hänsyn till husets uttryck: nya fönster med andra proportioner och spröjsindelning kan förändra en fasad mer än man tror.

Kring sjöarna och i byarna finns många fritidshus, och de behöver planeras på ett annat sätt än en permanentbostad. En stuga som står kall under vintern påverkas annorlunda än ett hus som värms upp året runt. Vattenledningar behöver kunna tömmas, material behöver tåla temperaturväxlingar och ventilationen ska fungera även när ingen är där.

För en ägare som bor på annat håll blir planeringen viktigare. Vi går igenom vilka beslut som behöver fattas innan arbetet startar, hur nycklar och tillträde hanteras och hur ägaren får information under projektets gång. Bilder och korta avstämningar gör det lättare att följa arbetet på avstånd och fatta beslut när något oväntat dyker upp.

Att göra om ett fritidshus till ett hus för året runt är mer än en renovering av ytskikt. Isolering, uppvärmning, vatten, avlopp och el behöver klara ett helt annat behov än några veckor på sommaren. Grunden kan behöva förbättras och vinden kan behöva isoleras på ett sätt som fungerar med takets ventilation.

Det finns också frågor utanför själva huset. Ett enskilt avlopp kräver tillstånd eller anmälan hos kommunen, och vattnet från en egen brunn bör kontrolleras om användningen ökar. Ändras byggnadens användning kan det också påverka vilka regler som gäller. Det är klokt att kontakta Falu kommun tidigt, så att de praktiska besluten inte behöver göras om.

När klimatskalet är bedömt kan de invändiga arbetena planeras. Ofta börjar det med ett tydligt behov, som slitna golv eller ett kök som inte fungerar, men det är värt att fundera på helheten innan första rummet rivs. Ledningar som ska dras mellan rum, golvnivåer som ska mötas och dörrar som ska passa nya trösklar påverkar varandra.

Vi planerar arbetsordningen så att rivning, installationer, snickeri och ytskikt kommer i rätt följd och så att färdiga rum skyddas när nästa påbörjas. Även när renoveringen görs i etapper kan huset fortfarande bli enhetligt om materialval, listverk och avslut bestäms för hela huset från början.

Köket är ofta det rum som har förändrats mest genom åren. I ett gårdshus kan det ha flyttats från den gamla köksdelen till ett tidigare rum, och vedspisen kan ha ersatts av elspis men skorstenen står kvar. Golvet kan vara byggt i flera lager och väggarna kan luta. Det gör att en köksinredning från katalog sällan passar utan anpassning.

Vid köksrenovering i ett äldre hus mäter vi upp rummet som det är, inte som ritningen säger. Väggar riktas där det behövs, golvet kontrolleras och el, vatten och avlopp planeras med behöriga yrkesgrupper. Mer om just kök finns på sidan köksrenovering i Svärdsjö.

Badrummet är det tekniskt mest krävande rummet i en renovering. Underlag, golvfall, tätskikt, genomföringar och ventilation måste fungera tillsammans, och fel i ett våtrum syns ofta först när skadan har spridit sig i bjälklaget. I hus från förra seklet ligger badrummet inte sällan på ett träbjälklag som behöver förstärkas eller göras om innan nytt tätskikt kan läggas.

Tätskikts- och keramikarbeten utförs i samarbete med behöriga samarbetspartners enligt tillämpliga branschregler. Om våra samarbetspartners

Vi samordnar badrummet med resten av renoveringen, så att golvnivåer, ledningar och dörröppningar stämmer med angränsande rum. En utförligare genomgång av arbetsgången finns på sidan badrumsrenovering i Svärdsjö.

Under heltäckningsmattor och linoleum gömmer sig ibland breda brädgolv som går att slipa fram. Det är ett av de arbeten som kan förändra ett äldre hus mest, men det förutsätter att brädorna har tillräcklig tjocklek kvar, att de ligger stadigt och att eventuella gamla limrester kan tas bort på ett säkert sätt.

I andra fall är det bättre att lägga ett nytt golv ovanpå ett uppriktat underlag. Bjälklagets svikt, golvvärme, ljud och fukt mot krypgrund eller källare påverkar valet. För slipning och behandling av befintliga trägolv finns sidan om golvslipning i Svärdsjö.

Väggarna i ett gammalt hus kan vara klädda med pärlspont, träfiberskivor, papp, tapet på väv eller flera lager av allt detta. Att riva ner till stommen ger en ren start, men det tar också bort material som ibland fungerar bra och som är dyrt att ersätta. Att bygga utanpå gör väggen tjockare och flyttar fönstrens smygar.

Valet avgörs av vad som finns bakom, hur rummet ska användas och hur huset hanterar fukt. Gamla tapetlager och färger kan också innehålla ämnen som gör att rivningen behöver planeras särskilt. Alternativen redovisas innan arbetet börjar, så att kunden kan välja mellan att bevara, laga eller bygga nytt med kunskap om följderna.

Många hem i socknen har vedspis, kakelugn eller en öppen spis, och de är ofta både omtyckta och viktiga för uppvärmningen. När en renovering berör en eldstad eller skorsten behöver brandskyddet vara i ordning. Att installera en ny eldstad eller göra väsentliga ändringar av en befintlig ska anmälas till kommunen innan arbetet påbörjas.

Skorstenens skick bör bedömas av sotare eller annan sakkunnig innan den byggs in i nya väggar eller tak. Vi planerar snickeri och ytskikt runt eldstaden så att avstånd till brännbart material och åtkomst för sotning finns kvar efter renoveringen.

Tilläggsisolering kan minska uppvärmningskostnaden, men i en gammal konstruktion kan den också flytta fuktproblem till nya platser. En vägg som tidigare torkade ut åt båda hållen kan bli fuktigare om den isoleras och förses med ett tätt skikt på fel sida. Detsamma gäller vindar där isoleringen gör att takets undersida blir kallare.

Därför behöver energiåtgärder ses som en del av helheten. Tätning av fönster och dörrar, isolering av vindsbjälklaget med fungerande ventilation och åtgärder vid grunden ger ofta god effekt utan att konstruktionen förändras i grunden. Större åtgärder bör föregås av en bedömning av hur huset hanterar fukt i dag.

Många äldre hus har självdragsventilation, där luften rör sig genom skorstenar, kanaler och otätheter. När huset renoveras och blir tätare kan luftomsättningen minska. Resultatet kan bli fuktigare inomhusluft, kondens på fönster och dålig lukt.

Det är inget skäl att avstå från tätning, däremot ett skäl att planera ventilationen samtidigt. Uteluftsdon, överluft mellan rum och ventilationskanaler som hålls öppna är exempel på åtgärder. Vid större ändringar kan en ventilationsfirma behöva bedöma systemet.

Elinstallationerna har ofta byggts ut i omgångar. När väggar och tak ändå öppnas är det rätt tillfälle att låta en behörig elinstallatör se över centralen, gruppindelningen och skyddet. Nya uttag och belysning planeras efter hur rummen ska möbleras.

Rörledningarna följer samma princip. Gamla ledningar kan ligga i ytterväggar där de riskerar att frysa eller i bjälklag där en läcka syns sent. På landsbygden är egen brunn och enskilt avlopp vanligt, vilket gör att även pump, filter och avloppsanläggning kan behöva räknas in. VVS-arbetet utförs av behörig installatör och samordnas med vår del av renoveringen.

Gårdarnas ekonomibyggnader är en stor del av bygdens karaktär. Ladugårdar, vedbodar, logar och härbren kan stå i många år med lite tillsyn, och när de väl ska åtgärdas handlar det ofta om tak, syllar och grundstenar. En byggnad som får nytt tak och en fungerande syll kan klara sig länge även om resten väntar.

Ibland ska en uthusbyggnad få ny användning, som verkstad, garage eller förråd för fordon. Då behöver golv, bärighet, el och eventuellt isolering anpassas. Ett härbre är en egen byggnadstyp med traditionella detaljer, och sidan om härbre i Svärdsjö beskriver hur sådana byggnader kan renoveras varsamt.

I husen här finns både källare med stenväggar, platta på mark och krypgrunder. Källare mot mark är ofta fuktiga, och en renovering som sätter in organiska material och täta skikt mot kalla stenväggar riskerar att skapa mögel. Krypgrunder kan få hög luftfuktighet under sommaren när varm uteluft möter kalla ytor.

Innan källaren görs om till boyta eller tvättstuga bör fuktsituationen bedömas. Dränering, markavvattning, fuktskydd och val av material avgör om rummet blir användbart på lång sikt. Ibland är det klokare att låta källaren förbli ett förråd med enkla, tåliga ytor än att bygga in den.

Renovering gäller inte bara bostäder. I bygden finns butiker, verkstäder, föreningslokaler och andra byggnader som används av många. Där behöver arbetet ofta planeras runt verksamheten, med etapper, avskärmning och tydlig information till dem som använder byggnaden under tiden.

I lokaler är slitstyrka, städbarhet och tillgänglighet ofta viktigare än i ett privat hem. Brandskydd, utrymningsvägar och ventilation kan ha egna krav. Vi tar reda på vad som gäller för byggnaden och vem som behöver godkänna förändringar innan arbetet startar.

Att renovera på landsbygden innebär praktiska förutsättningar som inte finns i en tätort. En gård kan ligga flera kilometer in på en enskild väg, och under tjällossningen på våren kan vägar ha begränsad bärighet för tunga transporter. Leveranser av virke, skivor och container behöver planeras efter det.

Det påverkar också hur arbetet läggs upp. Material som ska användas under flera veckor behöver kunna förvaras torrt på plats. Avfall sorteras och transporteras bort i en ordning som passar platsen. Med huvudkontoret i Svärdsjö känner vi till många av de lokala förutsättningarna, men varje fastighet har sina egna och de stäms av inför projektet.

Klimatet i Dalarna påverkar när olika delar av en renovering passar bäst. Utvändiga arbeten som takbyte, fasadmålning och syllbyten görs helst under den varmare delen av året, när materialen är torra och färg kan härda. Invändiga arbeten kan göras året runt, men uttorkning av material och golvbeläggning kräver stabil värme.

Ett projekt som innehåller både ute- och innearbeten kan därför planeras så att klimatskalet görs under sommarhalvåret och de invändiga ytorna under vintern. Det ger också kunden tid att fatta beslut om material och utrustning utan att arbetet står still.

De flesta invändiga renoveringar kräver varken bygglov eller anmälan. Det gäller till exempel nya ytskikt, köksbyte och badrumsrenovering så länge bärande delar, användning och installationer av anmälningspliktigt slag inte förändras. Ändringar i bärande konstruktion, nya eldstäder och vissa ändringar av ventilation eller avloppsinstallationer kräver däremot anmälan.

Utvändiga ändringar bedöms olika beroende på om fastigheten ligger inom detaljplan eller inte. Många fastigheter i socknen ligger utanför detaljplanelagt område, där reglerna för fasadändringar är andra än i en tätort. Tillbyggnader och nya byggnader nära sjöar och vattendrag kan dessutom beröras av strandskydd. Varsamhetskravet gäller alla ändringar oavsett lov, och en särskilt värdefull byggnad får inte förvanskas, även om den inte tidigare har pekats ut i en plan. Vi rekommenderar att man frågar Falu kommun när man är osäker.

En kallvind ovanför övervåningen kan locka som extra rum, särskilt i gårdshus med brant tak. Att inreda en vind är dock mer än att sätta upp väggar. Takets ventilation, isoleringens placering, bjälklagets bärighet, ljusinsläpp, takhöjd och en trappa som går att använda behöver lösas tillsammans.

Ett vanligt fel är att isolera mellan takstolarna utan att lämna en luftspalt under yttertaket. Då kan fukt från rummet kondensera mot råsponten. Inredning av vind kan också kräva lov eller anmälan, till exempel om nya takkupor byggs eller om bärande delar ändras. Vi bedömer förutsättningarna innan något beslut fattas.

Farstukvisten är ofta det första man ser av ett gårdshus, och den har en egen hantverkstradition med snickarglädje, räcken och sniderier. Den är också utsatt för väder och tar skada där vatten blir stående på trappsteg, golv och stolpfötter.

Vid renovering byter vi skadade delar mot nya med samma profil, och ser till att vatten leds bort från ändträ och infästningar. Inne i förstugan, som ofta tar emot snö och blöta skor, behövs ett golv som tål fukt och en tröskel som håller kylan ute. Små förbättringar här gör stor skillnad för hur huset upplevs.

I gamla rum kan väggar och tak vara målade med linoljefärg eller limfärg. Limfärg är vattenlöslig, och ny färg fäster inte på den; den måste tvättas bort innan rummet målas om. Linoljefärg går däremot ofta att måla över efter rengöring och mattslipning, eller att bättra med samma färgtyp.

Valet av ny färg påverkar både uttrycket och hur väggen hanterar fukt. I ett rum med träpanel kan en traditionell färg ge ett lugnare resultat än en modern plastfärg. Provmålning på plats är ett bra sätt att se hur kulören fungerar i rummets ljus innan hela ytan målas.

Trappan i ett gammalt hus är ofta brant, smal och sliten, men den kan också vara en av husets finaste snickerier. Lösa steg, knarrande vangstycken och glappa räcken går ofta att åtgärda utan att trappan byts. Där trappan inte längre är säker kan ett räcke förstärkas eller kompletteras.

Ändras golvnivåerna i samband med renoveringen behöver trappans första och sista steg anpassas, så att stegen blir lika höga hela vägen. Det är en detalj som är enkel att planera in men svår att rätta i efterhand.

En renovering kan också handla om att kunna bo kvar i huset längre. Bredare dörrar, färre trösklar, ett badrum på entréplanet och bättre belysning gör vardagen enklare för den som har svårare att röra sig. Sådana anpassningar blir ofta billigare när de görs i samband med en större renovering än som separata åtgärder senare.

Vilka förändringar som är rimliga i det befintliga huset bedömer vi gärna tillsammans med dig. Ibland räcker det med små ingrepp, i andra fall behöver planlösningen ändras och då närmar sig projektet en ombyggnad.

Arbetet börjar med att kunden berättar vad som ska göras och varför. Därefter görs vid behov ett platsbesök, där vi tittar på huset, ställer frågor om dess historia och går igenom vad som behöver undersökas närmare. Utifrån det avgränsas uppdraget, och kunden får ett underlag att ta ställning till.

När arbetet har bestämts planeras ordningen mellan momenten, vilka beslut som måste vara fattade innan start och när material ska levereras. Under genomförandet hålls kunden informerad, och ändringar dokumenteras innan de utförs. Projektet avslutas med en genomgång av det som har gjorts.

• Första kontakt och beskrivning av behovet
• Platsbesök och genomgång av huset
• Avgränsning och underlag
• Planering av ordning, beslut och leveranser
• Rivning, bygg och installationer
• Ytskikt, montage och kompletteringar
• Genomgång och överlämning

Varje projekt bedöms och kalkyleras för sig, eftersom förutsättningarna varierar för mycket för att generella priser ska säga något. Det som oftast påverkar kostnad och tidsåtgång är omfattningen, husets befintliga skick, materialval, installationer, åtkomlighet och kundens egna önskemål. I gamla byggnader tillkommer osäkerheten kring vad som döljer sig bakom ytorna.

Ett sätt att få kontroll över ekonomin är att dela upp arbetet. Tydligt avgränsade moment kan beskrivas och kalkyleras i förväg, medan osäkra delar hanteras efter avstämning när konstruktionen har öppnats. Privatpersoner kan i många fall göra ROT-avdrag för arbetskostnaden enligt Skatteverkets regler, men inte för material och resor.

I ett hus som har stått i hundra år finns nästan alltid något som inte syns förrän ytskiktet tas bort. Det kan vara en gammal vattenskada, en kapad bjälke, en ledning som dragits på ett sätt som inte längre är tillåtet eller ett material som behöver hanteras särskilt vid rivning.

Sådana fynd ska inte byggas över. Vi stannar upp, dokumenterar och beskriver för kunden vilka alternativ som finns och vad de innebär för tid och kostnad. Först när beslutet är fattat fortsätter arbetet. Det kan kännas som en omväg, men bara så går det att undvika att problemet kommer tillbaka.

Många renoverar medan de bor kvar, och i ett hus med flera rum går det ofta bra om arbetet delas upp i etapper. Det kräver att den del av huset som används hålls fri från damm och byggmaterial, och att funktioner som vatten och kök är avstängda så kort tid som möjligt.

Tillsammans bestämmer vi hur huset ska användas under arbetet, vilka rum som behöver tömmas och när störande moment som rivning och slipning sker. I ett mindre hus eller vid en större renovering kan det vara bättre att flytta ut en period. Då kan flera moment pågå samtidigt och projektet blir ofta kortare.

Gamla dörrar, beslag, golvbrädor, fönsterbågar och snickerier kan ofta tas till vara och användas igen. Det sparar material och gör att huset behåller sin karaktär. Byggnadsvård i den meningen kräver att delarna demonteras varsamt, märks, förvaras torrt och anpassas när de sätts tillbaka.

Alla byggdelar lämpar sig inte för återbruk. En dörr som ska sitta i en brandcellsgräns eller ett fönster i ett våtrum har krav som en äldre del kanske inte uppfyller. Vi bedömer vad som kan återanvändas och var nytt material är det rimliga valet.

Ibland är det en vattenläcka, en frysskada eller ett stormfällt träd som sätter igång arbetet. Då hanteras först skadan tillsammans med försäkringsbolaget, och sedan kan det vara naturligt att passa på att göra mer än att återställa. Det som ersätts av försäkringen och det som kunden själv bekostar behöver då hållas isär i både offert och faktura.

För själva skadedelen finns mer information på sidan om vatten- och fuktskador i Svärdsjö. När skadan är åtgärdad kan renoveringen fortsätta som ett vanligt projekt, med samma planering och ordning som om den hade börjat av andra skäl.

En renovering i ett helt hus berör ofta snickare, elektriker, rörmokare, målare, golvläggare och ibland plåtslagare och murare. Varje yrkesgrupp behöver komma in i rätt skede, och deras arbeten påverkar varandra. Ett uttag som hamnar fel efter att väggen är målad eller ett golvbrunn som inte passar golvfallet är typiska följder av bristande samordning.

STH Bygg kan ta ansvar för den samordningen och vara kundens kontaktpunkt genom projektet. Arbeten som kräver behörighet, som el och VVS, utförs av behöriga yrkesgrupper.

I en mindre bygd följer husen ofta samma släkt i flera generationer, och den som renoverar i dag lämnar efter sig en byggnad som någon annan ska förstå i framtiden. Därför är det värt att dokumentera vad som har gjorts: var ledningar går, vilka material som har använts, var stommen har lagats och hur tätskikten är uppbyggda.

Fotografier av dolda moment, produktblad och en enkel sammanställning av arbetet gör det lättare att underhålla huset och planera nästa åtgärd. Det är också ett stöd vid en försäljning eller om en skada skulle uppstå.

Det mesta av en renoverings kvalitet ligger i det som inte syns när arbetet är klart: att underlaget är torrt och stabilt, att anslutningar är täta, att nya delar är förankrade i friskt virke och att installationer är kontrollerade innan de byggs in. Ytskikten är det man ser; underarbetet avgör hur länge de håller.

Vi kontrollerar dolda moment medan de fortfarande går att se, och åtgärdar avvikelser innan nästa skikt läggs på. Det är bättre att justera en konstruktion tidigt än att försöka kompensera med ytskikt i slutet.

STH Bygg arbetar i hela Dalarna, och samma arbetssätt gäller i grannbygderna. Bor du i staden finns sidan om renovering i Falun, och för hus längre bort finns sidor om renovering i Borlänge, Leksand och övriga Dalarna. En bredare bild av vad vi gör i hembygden finns på sidan om byggtjänster i Svärdsjö.

Ibland är renoveringen en del av ett större projekt. Då kan sidorna om byggfirma i Svärdsjö, takbyte i Svärdsjö eller totalentreprenad vara relevanta. Du kan också läsa omdömen från våra kunder.