Byggtjänster i Dalarna – regional räckvidd med lokal förståelse

Våra sidor är ordnade på två sätt. Tjänstesidorna förklarar vad en viss tjänst innebär, oavsett ort, medan områdessidorna beskriver förhållandena på en viss plats. För Dalarna som helhet finns dessutom lokala tjänstesidor, som tar upp de frågor som är särskilda för länet. Alla områdena där vi arbetar finns samlade på en översiktssida.

Har du ett projekt som inte passar under en enda rubrik, till exempel en gård där tak, fasad och grund alla behöver åtgärdas, är det bättre att beskriva helheten för oss än att leta efter rätt sida. Vi hjälper dig att sortera vilka arbeten som hänger ihop och i vilken ordning de bör göras. Ofta är det samma frågor som återkommer i hela länet: hur huset hanterar vatten, hur det klarar vintern och hur det har förändrats sedan det byggdes. Vi besöker gärna fastigheten och går igenom den tillsammans med dig, och du får sedan ett förslag på vad som bör göras nu och vad som kan vänta.

Målning är en av de vanligaste åtgärderna på länets trähus, och i Dalarna har Falu rödfärg en särskild ställning. Rödfärgen är en slamfärg, och enligt Länsstyrelsen Dalarna blev den allmän först under 1800-talet. En vägg som tidigare är målad med rödfärg kan målas om med samma typ av färg, medan en modern, tät färg kan stänga inne fukt och förändra byggnadens utseende. Länsstyrelsen avråder också från att måla timmerbyggnader som tidigare har varit omålade. Rödfärgen finns i dag i en ljusare och en mörkare nyans, och den ljusa är enligt Länsstyrelsen ofta mer historiskt korrekt på äldre byggnader. Nya delar på en grå, omålad timmervägg bör inte behandlas med järnvitriol utan lämnas att gråna med tiden.

Klimatet påverkar när och hur det går att måla. Färgtillverkarna anger lägsta temperatur och högsta luftfuktighet för sina produkter, och utomhusmålning görs därför under den varmare delen av året. I norra Dalarna är den perioden kortare, och nattfrost kan förekomma även på sommaren. Söderväggar som får mycket sol behöver i regel underhållas oftare än norrväggar, där påväxt av alger och mögel i stället kan bli problemet. Vi bedömer underlaget, tidigare färgskikt och vilken färgtyp som passar, och lägger tidplanen efter väder och torktider.

Invändigt handlar ytskikten mer om underarbete och användning. I ett äldre hus kan väggarna ha lager av tapet, papp och limfärg som inte tål ny färg ovanpå, och i nyare hus är det ofta skarvar och spackling som avgör resultatet. Mer om invändig och utvändig målning finns på sidan om målare i Dalarna.

Fasaden är det första som möter väder och vind, och påfrestningen varierar mycket mellan olika lägen i länet. Ett hus på en öppen höjd eller vid en stor sjö får mer slagregn och vind än ett hus i skyddat skogsläge. Nära marken utsätts panelen för snö som ligger kvar mot väggen och smälter mot sockeln. Många av länets bostadshus har träfasad, men det finns också puts, tegel och skivmaterial på hus från olika perioder.

En träfasad håller länge när vattnet kan rinna av och virket torka. Luftspalt bakom panelen, tillräckligt avstånd mellan panelens nederkant och marken, väl utformade bleck över fönster och dörrar och ett takutsprång som skyddar väggen avgör mer än själva färgen. När vi byter panel kontrollerar vi vindskyddet och reglarna bakom, och en skadad syll eller fuktig isolering åtgärdas innan den nya panelen sätts upp. Färgen skyddar träet men kan inte kompensera för en konstruktion där vattnet blir stående.

På äldre hus är det ofta värt att laga i stället för att byta. Gammal panel av tätvuxet virke kan vara i bättre skick än den ser ut, och ett byte till en annan profil eller ett annat material kan förändra husets uttryck. En fasadrenovering i Dalarna kan därför vara allt från lagning av enstaka bräder och ommålning till byte av hela beklädnaden med ny luftspalt och nya anslutningar. På timmerhus med panel kan panelen ha kommit till långt efter att huset byggdes, och då behöver stommen under den kontrolleras innan något nytt sätts upp.

Vinterhalvåret ger särskilda risker på arbetsplatser i Dalarna. Snö och is på tak, ställningar och gångvägar ökar risken för fall och halka, och snöras kan skada både människor och material. Korta dagar betyder att arbetsplatsen behöver belysning, och kylan påverkar både människor och maskiner. Skottning, sandning och belysning planeras därför som en del av arbetet, inte som något som löses när det uppstår.

Inom företaget finns kompetens för BAS-P och BAS-U, det vill säga samordning av arbetsmiljön både när ett projekt planeras och när det utförs. När flera företag arbetar på samma plats behöver det vara tydligt vem som ansvarar för skyddsräcken, avspärrningar och gemensamma ytor. I äldre hus kan asbest finnas i till exempel rörisolering, mattor eller fasadskivor, och det undersöks innan rivningen börjar. När projektet kräver det tas en arbetsmiljöplan fram innan arbetet startar.

På en avlägsen arbetsplats är det också viktigt att veta hur man larmar och hur räddningstjänsten hittar fram. Mobiltäckningen kan vara svag i glesbygd, och adress och vägbeskrivning bör därför finnas uppsatta. Boende och besökare hålls borta från riskområden med avspärrningar som syns även i mörker.

Det lägsta priset säger lite om hur ett projekt kommer att gå. När du jämför offerter är det bättre att titta på vad som ingår, hur ändringar hanteras och vem som ansvarar för vad. Fråga efter F-skatt, ansvarsförsäkring och vilka avtalsvillkor som gäller. STH Bygg har F-skatt, ansvarsförsäkring och entreprenadförsäkring, är medlem i Byggföretagen och ansluten till Schyssta byggare och arbetar med ID06.

Avstånden i Dalarna gör det också rimligt att fråga hur företaget hanterar resor, leveranser och kontakt under arbetet, och det bör framgå av offerten. För mindre arbeten och löpande underhåll kan en byggfirma i Dalarna med bred kompetens vara rätt val, medan ett större projekt med flera yrkesgrupper ställer högre krav på samordning, ansvarsfördelning och dokumentation. Fråga gärna också vilka som kommer att utföra arbetet och om underentreprenörer anlitas. Länsstyrelsen Dalarna råder den som ska restaurera ett kulturhistoriskt värdefullt hus att välja hantverkare med erfarenhet av liknande uppdrag. Ingår elarbeten i projektet kan du själv kontrollera i Elsäkerhetsverkets söktjänst Kolla elföretaget att elföretaget är registrerat, och registrerat för den typ av arbete som ska göras. Ett företag som saknas i registret får inte utföra elinstallationsarbeten hos dig.

Avtalet bör beskriva vad som ingår och inte ingår, vem som är kontaktperson, hur betalningen fördelas över projektet och hur ändringar dokumenteras. För arbeten åt privatpersoner gäller konsumenttjänstlagen, som bland annat ger rätt att reklamera fel. Vi lämnar inga egna utökade garantier utöver det som gäller enligt lag och avtal, och produktgarantier gäller enligt tillverkarens villkor. Fel i arbeten på byggnader och mark kan enligt konsumenttjänstlagen reklameras som längst tio år efter att arbetet avslutades. Det är en reklamationsrätt och inte en garanti.

Under ett byggprojekt dyker det nästan alltid upp önskemål eller upptäckter som inte fanns med från början. Det kan vara ett ruttet bjälklag under en golvmatta, en vägg som visar sig vara bärande eller en idé om att flytta ett eluttag. Det viktiga är att ändringen beskrivs och prissätts innan den utförs, så att du kan ta ställning till den.

Vi dokumenterar ändringar och tillägg skriftligt: vad som ska göras, vad det påverkar och hur det förändrar kostnad och tidplan. När arbetsplatsen ligger långt bort är det en fördel om beslut kan fattas medan hantverkarna är på plats, så att arbetet inte står still i väntan på besked. Bilder och en kort beskrivning räcker ofta för att du ska kunna bestämma dig.

En ändring kan också påverka andra moment. Flyttas ett avlopp kan golvets fall behöva göras om, och en större fönsteröppning kan kräva en ny bärande överliggare. Därför går vi igenom följdarbetena innan ändringen godkänns, och beslutet sparas tillsammans med projektets övriga dokumentation.

Kylan är den största skillnaden mellan länets delar. Enligt SMHI ligger medeltemperaturen i januari kring minus tre grader i sydost och kring minus tio grader i nordväst. Ett hus i Idre eller Särna har alltså en betydligt längre och kallare uppvärmningssäsong än ett hus i Avesta eller Hedemora, och det påverkar både vad en energiåtgärd ger och vilka fuktrisker den kan medföra. Även inom samma kommun kan skillnaderna vara stora, eftersom kall luft samlas i dalgångar och sänkor medan höjdlägen är mer utsatta för vind.

Någon lösning som passar alla hus finns inte. Isolering, lufttäthet, ångspärr eller ångbroms och ventilation behöver anpassas till konstruktionen och fuktförhållandena i det enskilda huset. Det gäller särskilt äldre byggnader, där väggar och bjälklag ofta är byggda för att kunna torka ut. Ett tätt skikt på fel ställe kan stänga in fukt i en timmervägg eller en sågspånsisolerad regelvägg, och en kall vind som tilläggsisoleras kan få fuktproblem om varm inomhusluft läcker upp genom bjälklaget. Boverket beskriver fuktsäkerhet som en riskbedömning utifrån byggnadens förutsättningar och användning, och det är så vi arbetar.

Vanliga åtgärder är tilläggsisolering av vinden, tätning kring fönster och genomföringar, byte av fönster och förbättrad ventilation. Har huset självdrag kan tätare fönster och dörrar minska luftomsättningen så att fukt och lukt blir kvar inne, och då behöver ventilationen ses över samtidigt. I fritidshus som står ouppvärmda delar av vintern är frågorna andra: där gäller det att undvika kondens när huset värms upp och att vattenledningarna inte fryser när det står tomt. Ska ett fritidshus användas mer vintertid behöver isolering, uppvärmning och ventilation bedömas tillsammans, eftersom ett hus som värms jämnt beter sig annorlunda än ett som bara värms vid besök. Radon hör också ihop med tätning och ventilation. Strålsäkerhetsmyndighetens referensnivå för radon i bostäder är 200 becquerel per kubikmeter luft, och en mätning ska pågå i minst två månader under eldningssäsongen, mellan oktober och april. I hus som är byggda före slutet av 1970-talet kan väggar och bjälklag av blåbetong, en lättbetong tillverkad av alunskiffer, avge radon. Eftersom tilläggsisolering och ändrad ventilation kan påverka halten inomhus är det klokt att mäta på nytt efter sådana åtgärder.

Det är kommunen där fastigheten ligger som prövar bygglov, anmälan och startbesked, och Dalarnas 15 kommuner har var sina detaljplaner, områdesbestämmelser och rutiner. Det som gäller i Borlänge behöver alltså inte gälla i Rättvik. Sedan den 1 december 2025 krävs i regel inget bygglov för att byta kulör, fasadbeklädnad eller taktäckning på ett en- eller tvåbostadshus, men undantaget gäller inte byggnader med skyddsbestämmelser eller byggnader som är särskilt värdefulla.

Vilka krav som gäller för ett visst hus avgörs inte enbart av detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Enligt plan- och bygglagen ska ändringar av en byggnad utföras varsamt, och en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Enligt Boverket gäller förbudet även om byggnaden aldrig har pekats ut i en plan eller ett program. I ett län med många gamla timmergårdar, fäbodar och bruksmiljöer kan alltså en byggnad ha kulturvärden som behöver bedömas, trots att inget står i planen. Samma förutsättningar gäller ändå inte överallt: världsarvet i Falun och andra särskilt utpekade kulturmiljöer i länet omfattar vissa områden och byggnader, inte hela orter. För byggnadsminnen gäller dessutom kulturmiljölagen, och ändringar kräver då tillstånd från Länsstyrelsen.

Många hus i Dalarna ligger nära sjöar och vattendrag. Strandskyddet omfattar enligt miljöbalken normalt 100 meter från strandlinjen, och länsstyrelsen kan i enskilda fall utvidga det till högst 300 meter. Sedan den 1 juli 2025 gäller det generella strandskyddet inte vid sjöar på högst en hektar eller vid vattendrag som är två meter breda eller smalare, men länsstyrelsen kan besluta att skyddet ska gälla även där. Ska något nytt byggas inom strandskyddat område krävs i regel dispens, som oftast prövas av kommunen. Översvämningsrisken är en annan fråga för hus nära vatten. Myndigheten för civilt försvar har hot- och riskkartor i Översvämningsportalen, bland annat för Falun, där Länsstyrelsen också har tagit fram en riskhanteringsplan för tätorten, och för Västerdalälven visar SMHI:s tjänst Aqua Västerdalälven flöden och prognoser. Länsstyrelsen Dalarna påpekar att fastighetsägaren har ett eget ansvar att skydda sig själv och sin egendom, och inför en tillbyggnad, ett garage eller en inredd källare nära en älv eller sjö är kartorna värda att titta på innan placeringen bestäms. Vi tar reda på vad som gäller innan arbetet planeras, och är något oklart frågar vi kommunen innan något beställs.

Snön är den största skillnaden för taken i länet. Hur mycket snö ett tak ska klara utgår från en karta över snölast på mark som Boverket har tagit fram med underlag från SMHI, och värdena är högre i de snörika fjällområdena än i Dalälvens dalgång. Hur lasten fördelas beror sedan på takets form och lutning och på hinder som skorstenar och takkupor, där snön kan samlas i fickor. Snölasten på taket kan alltså bli både större och mindre än på marken. Boverket räknar dessutom med att lasten kan öka av snödrift när det blåser, av regn som faller på snön, av snöras från ett högre tak intill och av upprepad upptining och frysning. Kartan bygger på SMHI:s beräkningar av de största snömängderna varje år under perioden 1961–2020, kontrollerade mot mätdata från drygt 1 200 mätstationer. Byts ett lätt plåttak mot betong- eller tegelpannor ökar dessutom takets egenvikt, och då behöver takstolarnas bärförmåga bedömas.

Taket ska också ha de säkerhetsanordningar som behövs för att sotning och underhåll ska kunna göras säkert, till exempel takstege, glidskydd och gångbrygga. De utförs enligt tillämpliga byggregler och produkternas monteringsanvisningar, med hänsyn till eventuella övergångsbestämmelser. På ett tak i snörik miljö behövs ofta också snörasskydd över entréer och gångvägar. Takets svagaste punkter brukar vara anslutningarna mot skorsten och vägg, genomföringar, ränndalar och takfoten, där smältvatten kan frysa och tränga in.

Arbetet med ett nytt tak planeras därför efter läge och årstid. Vi går igenom underlag, takstolar, ventilation och avvattning innan nytt material väljs, och arbetet läggs helst under den snöfria delen av året. På äldre gårdar finns tak av spån, bräder, tegel och plåt. Enligt Länsstyrelsen Dalarna blev spåntak vanliga under 1800-talet, och gamla spån ligger ofta kvar som undertak under ett senare tak av tegel eller plåt. Länsstyrelsen avråder också från att ersätta ett gammalt tegeltak med tyngre betongpannor, och hela gamla pannor kan återanvändas när taket läggs om. Hur ett tak byggs upp och vad som ingår beskrivs på sidan om takbyte och takläggning, och förhållandena i länet på sidan om takbyte i Dalarna.

Skadorna skiljer sig mellan länets delar. I fritidshus som står tomma delar av året kan en frusen vattenledning orsaka stora skador innan någon upptäcker dem, och stora snömängder kan belasta tak och altaner. Längs vattendragen finns risk för översvämning: Västerdalälven är nästan helt oreglerad, så flödet där kan ändras snabbt. Stormar kan fälla träd över tak och ledningar, inte minst i skogsbygden. På gårdar och i fritidshus kan skador också uppstå långsamt, som röta i en syll eller insekter i virket, och upptäckas först när något byggs om. Sådana skador beskrivs närmare på sidorna om hussvamp i Dalarna och insektsskada i Dalarna.

Efter en skada är de första åtgärderna viktigast. Stäng av vattnet, bryt strömmen om det behövs och täck ett skadat tak så att skadan inte växer. Sådana akuta åtgärder för säkerhet och skadebegränsning ska inte vänta på besked från försäkringsbolaget, och enligt försäkringsavtalslagen ska den försäkrade efter förmåga hindra eller minska skadan. Kontakta sedan försäkringsbolaget, dokumentera skadan med bilder och spara skadat material tills bolaget har kunnat ta ställning, om de inte säger något annat. Ett tak som har skadats av ett fallet träd kan till exempel behöva täckas samma dag, medan den permanenta lagningen planeras när skadan har bedömts.

När orsaken är klarlagd och underlaget har torkats eller sanerats kan återställningen börja. Vi river till friskt material, mäter fukten innan något byggs in och dokumenterar varje steg så att försäkringsbolaget kan följa arbetet. Mer om hur vi arbetar finns på sidorna om vattenskada och fuktskada i Dalarna, brandskada i Dalarna och stormskada i Dalarna.

En tillbyggnad ska klara samma klimat som resten av huset men byggs med dagens material och metoder. Det gör mötet mellan gammalt och nytt till den känsligaste delen: den nya grunden ska fungera ihop med den befintliga, taket ska anslutas så att snö och vatten inte samlas i vinkeln och fasaden ska passa husets uttryck. På en timrad gård kan en tillbyggnad i regelstomme vara lämplig, men proportioner, takvinkel och panel behöver anpassas så att den gamla byggnaden fortfarande går att läsa.

Tillbyggnaden ska uppfylla de krav som är tillämpliga utifrån åtgärden och byggnadens förutsättningar. Enligt Boverket ställs kraven normalt på den tillbyggda delen, och de kan anpassas efter ändringens omfattning och husets förutsättningar. Görs samtidigt andra ändringar i det befintliga huset, till exempel en ny dörröppning mellan gammal och ny del, kan krav ställas även på dem. Sedan den 1 december 2025 krävs bygglov för en tillbyggnad om den är större än 30 kvadratmeter eller går över byggnadens taknock, och flera lovbefriade tillbyggnader får tillsammans vara högst 30 kvadratmeter per byggnad. Ligger tillbyggnaden närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs ändå bygglov, om inte grannarna skriftligen har gått med på den, och för en särskilt värdefull byggnad krävs lov även för en mindre tillbyggnad. Även när lov inte behövs ska byggreglerna följas, och installationer som vatten, avlopp och ventilation kan kräva en anmälan. I strandnära lägen kan strandskyddet dessutom behöva prövas.

Innan vi börjar tar vi reda på hur det befintliga huset är grundlagt, var installationerna går och hur takstolarna ser ut vid anslutningen. Tjälen är en särskild fråga: står den gamla delen på en grund som rör sig lite med årstiderna och den nya på en annan grundtyp, kan sprickor uppstå i skarven. Läs mer om förutsättningarna på sidan om tillbyggnad i Dalarna.

Badrummen i länets hus är byggda under många olika perioder. Ett badrum från 1970-talet på ett träbjälklag kräver andra förberedelser än ett i ett nyare hus med betongplatta, och i äldre gårdar kan badrummet ha byggts in i ett rum som från början inte var tänkt för vatten. Golvbrunnens ålder och placering, bjälklagets styvhet och ventilationen bedöms innan något rivs. I många fritidshus har badrummet byggts till i efterhand, ibland i en tillbyggnad på en enklare grund, och då behöver även grundens fuktförhållanden bedömas.

Tätskikts- och keramikarbeten utförs i samarbete med behöriga samarbetspartners enligt tillämpliga branschregler, och vi samordnar dem med el, VVS och övriga byggmoment. De branschregler som gäller i dag är Byggkeramikrådets BBV 26:1, GVK:s Säkra Våtrum 2026 och Säker Vatteninstallation 2026:1. Varje moment som döljs, som fall, tätskikt och rörgenomföringar, kontrolleras och dokumenteras innan nästa skikt läggs på.

Tätskikts- och keramikarbeten utförs i samarbete med behöriga samarbetspartners enligt tillämpliga branschregler. Om våra samarbetspartners

I fritidshus är frostskyddet en egen fråga. Ett badrum som ska stå ouppvärmt delar av vintern behöver planeras så att ledningarna kan tömmas och så att golvvärme och ventilation fungerar när huset används. Mer om planering och utförande finns på sidan om badrumsrenovering, och om förhållandena i länet på sidan om badrumsrenovering i Dalarna.

När ett kök byggs om påverkar det el, vatten, avlopp och ventilation. I äldre hus i Dalarna kan köket ha flyttats en eller flera gånger, och gamla ledningar kan finnas kvar i väggar och bjälklag. Innan nya skåp beställs mäter vi rummet, kontrollerar golvets planhet och väggarnas rakhet och tar reda på var installationerna kan dras.

Köksfläkten är en detalj som ofta underskattas. I ett hus med självdrag eller frånluftsventilation behöver fläkten anpassas till systemet, så att den inte skapar undertryck eller drar luft från fel håll. Elarbeten utförs av behörig elinstallatör, och vattenanslutningar för diskmaskin och kyl görs så att ett läckage upptäcks i tid.

Ett kök är också den plats där ombyggnaden märks mest i vardagen. Vi planerar ofta ett provisoriskt kök med vatten och el, och lägger leveranserna av skåp och vitvaror så att de inte står i vägen innan de ska monteras. Läs mer på sidan om köksrenovering i Dalarna.

För privatpersoner är ett byggprojekt både en ekonomisk fråga och något som påverkar vardagen. I Dalarna har många också ett fritidshus, en sommarstuga vid en sjö eller en stuga i fjällen, och där ser behoven annorlunda ut än i permanentbostaden. Ett fritidshus används kanske bara några veckor om året men ska klara vintern utan tillsyn, medan permanentbostaden ska fungera varje dag.

I en permanentbostad handlar planeringen om att kunna bo kvar under arbetet, eller om att veta exakt när man behöver flytta ut. I ett fritidshus kan arbetet i stället läggas när huset inte används, men då behöver vi komma överens om nycklar, uppvärmning och hur du får veta hur arbetet går. Vi förklarar de tekniska valen så att du kan fatta beslut, utan att du behöver vara byggkunnig. Vid en ombyggnad av ett fritidshus kan det också vara klokt att se över brandskydd, lås och hur huset ska tillses när det står tomt.

Rotavdraget kan minska kostnaden. Det gäller bara arbetskostnaden, inte material eller resor, och det kan gälla även i ett fritidshus som du äger och själv använder. Det är Skatteverkets regler som avgör vilka arbeten och bostäder som omfattas.

En arbetsplats som hålls i ordning är säkrare, och det blir lättare att se om något är fel. Material som ska byggas in skyddas mot regn, snö och markfukt, gångvägar hålls fria och dammet stängs in med skyddsväggar och täckning där människor bor kvar.

Bygg- och rivningsavfall ska sorteras på plats i minst sex fraktioner: trä, mineral, metall, glas, plast och gips. På en arbetsplats i stan kan containrar bytas ofta, medan ett uppdrag i en fjällby eller på en avlägsen gård behöver planeras så att avfallet kan fraktas bort vid rätt tillfälle. Farligt avfall, som asbest eller impregnerat virke, hanteras separat. Mindre mängder kan ibland samlas och tas med till en återvinningscentral, medan större rivningar kräver containrar för varje fraktion.

Innan en yrkesgrupp lämnar över kontrolleras mått och nivåer, och lager som senare byggs in fotograferas. Där materialet eller tillverkaren kräver det mäts fukten innan nästa skikt läggs på. Varje arbetsdel avslutas med en egenkontroll, och arbetsplatsen städas innan nästa person tar vid.

Timmer är Dalarnas mest typiska byggnadsmaterial. Fram till slutet av 1800-talet var knuttimring det dominerande byggnadssättet, och enligt Länsstyrelsen Dalarna finns flera av landets äldsta ännu stående timmerbyggnader, från slutet av 1200-talet, i länet, bland annat i Gärdsjö i Rättviks kommun och i Moratrakten. Deras ålder har bestämts med dendrokronologi, där årsringarna i stockarna jämförs. Knutarna har sett olika ut under olika perioder och i olika delar av landet, och i Dalarna finns lokala varianter som rättviksknuten. Knutens utseende kan därför ge en ledtråd till när en byggnad är uppförd.

Det mesta som skadar en timmerbyggnad har med vatten att göra. Mark som lutar mot huset leder in vatten under det, och växtlighet intill väggarna håller kvar fukten. Länsstyrelsen rekommenderar att marken ligger minst 15–20 centimeter lägre än allt virke och att byggnaden står på rätt placerade grundstenar. När syllstockarna har ruttnat kan huset behöva lyftas med domkrafter så att stenar och syll kan läggas på plats igen. Taket, syllen, det översta stockvarvet och bröstningen under fönstren är mest utsatta för fukt och röta och bör kontrolleras extra noga.

Vid reparation bör inte mer timmer bytas än nödvändigt. Äldre virke är ofta tätvuxet och friskt inuti även när ytan ser dålig ut, och nya stockar ska ha likvärdig dimension som de gamla. Knutar behöver inte göras exakt som tidigare, men de ska passa in i karaktär och utseende. Reparationerna görs så lika det ursprungliga som möjligt och med torrt virke, eftersom färskt virke krymper. En skadad del av en stock kan skarvas, men den översta och den nedersta stocken bör helst vara hela eftersom de låser ihop stommen. Vi utför timringsarbeten på bostadshus, ladugårdar och bodar och har egna sidor om timmerhus i Dalarna och härbre i Dalarna.

Den som anlitar en hantverkare vill veta hur andra kunder har upplevt samarbetet. I omdömen från våra kunder kan du läsa hur de har upplevt kommunikationen, ordningen och resultatet.

Ett omdöme säger ofta mest om hur företaget hanterade det oväntade: en dold skada, en försenad leverans eller ett ändrat önskemål. Det är också där vi lägger kraft, genom att du får veta vad som händer, varför det händer och vad det betyder för kostnad och tid.

Vi har funnits sedan 1994, och i en region där många känner varandra sprids erfarenheterna av ett bygge snabbt. Det är en anledning till att vi bedömer varje förfrågan utifrån omfattning, avstånd och planering innan vi lämnar en offert.

Stenlagda ytor i Dalarna utsätts för tjäle, snöröjning och smältvatten under en stor del av året. En hållbar yta byggs därför upp med rätt schaktdjup, bärlager, sättlager och kantstöd, och med fall bort från huset så att vattnet inte rinner mot grunden.

Hur djupt tjälen går och hur mycket marken lyfts beror på jordens sammansättning, vattenförhållandena och snötäcket. Sand och grus räknas som icke tjälfarliga, medan silt är tjälfarlig. Morän är Sveriges vanligaste jordart och finns i stora delar av Dalarna, men den kan vara allt från grovkornig och väldränerad till finkornig och siltig, och en siltig morän kan vara lika tjälfarlig som silt. Vi bedömer därför marken på den aktuella platsen i stället för att utgå från vad som brukar gälla i trakten.

En uppfart behöver ett kraftigare bärlager än en gångväg, och under ytor som plogas hela vintern saknas det isolerande snötäcket, så att tjälen kan gå djupare där. Kantstöd håller stenen på plats när plogbladet tar i. Läs mer på sidan om stenläggning i Dalarna och, om arbetet under ytan, på sidan om markarbeten i Dalarna.

När en arbetsplats ligger en bit från där du bor, till exempel i ett fritidshus, blir kommunikationen extra viktig. Du behöver kunna följa arbetet utan att vara på plats och kunna fatta beslut när det behövs. Det gäller också när du bor kvar men inte är hemma under dagarna.

I början av projektet bestämmer vi vem som är din kontaktperson, hur du helst vill få information och hur snabbt beslut behöver fattas. Avvikelser, förslag och ändringar skickas med bilder och en kort förklaring. Viktiga beslut skrivs ner, så att det i efterhand går att se vad som bestämdes och varför.

Vid längre projekt sammanfattar vi läget vid större milstolpar: vad som är klart, vad som återstår och vilka frågor som fortfarande är öppna. När arbetet är avslutat lämnas dokumentation, produktblad och skötselanvisningar över.

Innan omfattning och pris bestäms behöver vi veta hur huset faktiskt ser ut. En förstudie kan bestå av ett platsbesök, fuktmätning, provöppningar i väggar eller golv och genomgång av ritningar och tidigare ombyggnader. Syftet är att skilja symtom från orsak: en fuktfläck på en vägg kan bero på ett läckande tak, en otät fönsteranslutning eller kondens. Vid misstanke om fuktskada eller röta mäter vi på flera ställen och jämför med torra delar av samma konstruktion, så att bedömningen inte bygger på ett enda värde.

Det är vanligt att äldre hus har byggts om i flera omgångar, ibland av ägarna själva, och ritningar saknas ofta. Det som syns från utsidan säger inte alltid hur konstruktionen ser ut. En förstudie minskar risken för överraskningar under arbetet och gör offerten mer träffsäker. Det gäller inte minst gårdar där bostadshuset har vuxit med tillbyggnader från olika tider.

Vid ett platsbesök i ett avlägset läge passar vi på att titta på hela fastigheten, så att flera behov kan bedömas under samma resa. Det vi ser dokumenteras, och osäkerheter som bara kan klaras ut genom att öppna konstruktionen anges i offerten.

• Mät fukten i misstänkta delar av golv, väggar och grund.
• Gör provöppningar där konstruktionen är okänd.
• Samla befintliga ritningar och uppgifter om tidigare ombyggnader.
• Skriv ner de osäkerheter som återstår inför offerten.

En tidplan i Dalarna behöver ta hänsyn till årstiderna. Gjutning, utvändig målning och takarbeten görs helst under den varmare delen av året, medan invändiga arbeten kan göras året runt. I fjällen är den snöfria perioden kortare, och vintervägar och snöröjning kan påverka när leveranserna kommer fram. Kring Siljan och i fjällen kan turistsäsongen också påverka, eftersom vägar, boende och leverantörer då är hårdare belastade.

Vi bygger tidplanen på beroenden, inte bara på datum: vad som måste vara klart innan nästa moment kan börja, vilka material som har lång leveranstid och vilka beslut du behöver fatta och när. Bemanning, leveranser och väder vägs in, och marginalen läggs där osäkerheten är störst. En tidplan som visar beroendena gör det också lättare för dig att se vilka beslut som brådskar och vilka som kan vänta.

Förändras något, som ett leveransbesked som drar ut eller ett väderomslag, ser vi över planen och berättar hur det påverkar resten av projektet. Målet är arbetsro för både dig och hantverkarna, inte att hålla fast vid ett datum som inte längre går att nå.

Ett hus är ett system där tak, fasad, grund och installationer påverkar varandra. Ett nytt badrum utan bättre ventilation, eller ett nytt tak utan att avvattningen vid grunden kontrolleras, kan flytta problemet i stället för att lösa det.

När vi besöker en fastighet tittar vi därför på helheten, även om uppdraget gäller en enskild del. Finns det flera behov hjälper vi dig att prioritera dem i en ordning som skyddar både huset och ekonomin. Ska taket bytas och fasaden målas inom några år kan det löna sig att göra båda medan ställningen står uppe. En helhetsbedömning visar också vad som kan vänta, så att pengarna läggs där de gör mest nytta för huset.

På gårdar med flera byggnader gäller samma tankesätt för hela gårdsmiljön. Ett uthus med läckande tak eller en lada vars syll har ruttnat är värd att åtgärda i tid, innan skadan blir så stor att byggnaden inte går att rädda. Ett provisoriskt skydd, som en tätad takdel, kan köpa tid för en byggnad som inte används i dag, och enligt Länsstyrelsen är det bättre att skydda provisoriskt än att riva. Sedan den 1 december 2025 krävs rivningslov även utanför detaljplan för en byggnad som är särskilt värdefull eller ligger inom ett särskilt värdefullt område, så en gammal lada eller ett uthus på landet kan inte alltid rivas fritt. Den som äger en kulturhistoriskt värdefull byggnad kan söka bidrag hos Länsstyrelsen Dalarna. Bidraget är främst tänkt för de extra kostnader som uppstår när kulturvärdena kräver ett särskilt material eller en särskild metod, och vanligt underhåll, som att måla fönster eller lägga om ett tak, omfattas i regel inte. Bidrag lämnas inte för arbeten som har påbörjats innan Länsstyrelsen har fattat beslut, så ansökan behöver göras i god tid före arbetet.

Äldre fönster är ofta tillverkade av virke av mycket god kvalitet. Länsstyrelsen Dalarna avråder från att byta fönster i onödan och från att ändra storlek eller spröjsning på äldre byggnader, eftersom det förändrar husets karaktär. Ofta går det att renovera bågarna och komplettera med tätningslister eller en extra inre båge för bättre komfort. Behåll gärna de gamla fönstrens utseende även när nya sätts in, och undvik fönsterluckor där det inte har funnits sådana.

När fönster eller dörrar ändå ska bytas är montaget lika viktigt som produkten. Öppningen ska vara i lod och våg, infästningen anpassad till väggens konstruktion och drevningen utförd så att anslutningen blir lufttät inåt och kan torka ut utåt. Bleck och foder avslutar så att vatten leds bort från väggen. I ett nytt timmerhus som fortfarande sätter sig behöver det dessutom finnas utrymme ovanför karmarna, så att stommen kan sjunka utan att fönster och dörrar kläms.

Klimatet ställer också höga krav på ytterdörrar, som ska stänga tätt trots att dörrblad och karm rör sig med fukt och temperatur. Läs mer på sidorna om fönsterbyte i Dalarna och dörrbyte i Dalarna.

Betong, murverk och puts tar upp fukt och påverkas av frost. Vatten som tränger in i sprickor och fryser vidgar dem, och salter från marken eller vägsalt kan bryta ner ytan. En reparation börjar därför med att ta reda på varifrån fukten kommer. Grundmurar av natursten eller tegel påverkas också av markfukt underifrån, och en tät färg eller puts kan hindra fukten från att torka ut.

Lagningsmaterialet ska passa det befintliga. En kalkputs lagas med kalkbruk, eftersom ett hårdare cementbruk kan släppa eller orsaka nya skador när materialen rör sig olika. Äldre hus kan ha grundmurar av natursten, och i Falutrakten finns också hus av slaggsten från kopparhanteringen.

Gjutning kräver planering efter årstiden. Betong som gjuts i kyla behöver skyddas och ibland värmas, och en platta behöver torka länge innan ett tätt golvmaterial läggs på. Mer om arbetena finns på sidorna om betongarbeten i Dalarna, murare i Dalarna och putsning i Dalarna.

Markförhållandena skiljer sig mycket inom länet. Delar av Dalälvens dalgång ligger under högsta kustlinjen, och där har sorterade jordarter som sand, silt och ibland lera avsatts. I höglänta områden och i stora delar av skogsbygden är morän vanligast, ofta med sten och block, och berget kan ligga nära ytan. Jordlagren är i regel tunnare i höjdområdena och kan vara betydligt mäktigare i dalgångarna, vilket påverkar både schaktning och grundläggning. Var berget går i dagen, och om moränen innehåller mycket block, avgör hur mycket arbete en grund eller en dränering kräver. SGU:s jordartskartor ger en första bild av marken i ett område, men de är översiktliga och ersätter inte en bedömning på den egna tomten.

Vatten är grundens största fiende. Marken runt huset ska luta bort från grunden, dagvatten från stuprören ska ledas bort och dräneringen fungera. En krypgrund eller torpargrund i ett äldre hus behöver ventileras och hållas fri från organiskt material, medan en platta på mark behöver ett kapillärbrytande lager under sig. I äldre hus kan en grund som har tätats för mycket ge röta i golvet, och Länsstyrelsen Dalarna nämner alltför täta grunder som en vanlig orsak till röta i golv i timmerbyggnader.

Vid nybyggnad och tillbyggnad grundläggs huset så att tjälen inte kan lyfta det, antingen på frostfritt djup eller med isolering som hindrar marken under grunden från att frysa. Vilken metod som passar avgörs av jordarten, vattenförhållandena och den grundtyp som väljs. Läs mer på sidan om grundarbeten i Dalarna.

Att renovera ett hus som någon bor i kräver tydliga gränser. Damm stängs in bakom skyddsväggar, gångvägar skyddas och bullriga moment läggs på tider som stör så lite som möjligt.

Avstängningar av vatten och ström meddelas i förväg, och behövs en provisorisk lösning, som ett tillfälligt kök eller en dusch, planeras den innan arbetet börjar. Vi städar där människor rör sig och berättar vad som ska hända de närmaste dagarna. Gäller arbetet ett badrum eller kök som familjen är beroende av försöker vi korta den tid då rummet inte går att använda, till exempel genom att beställa material och förbereda nästa moment innan rivningen börjar.

I ett hus som värms med ved, kakelugn eller kamin kan dammet och luftflödena kräva särskild hänsyn, liksom när det finns husdjur eller små barn i hemmet. Murstockar och eldstäder berörs ofta när ett rum byggs om. Att installera en ny eldstad eller göra en väsentlig ändring av en befintlig kräver i regel en anmälan till kommunen och ett startbesked innan arbetet börjar. Enligt lagen om skydd mot olyckor ansvarar kommunen för att eldstäder och rökkanaler sotas och brandskyddskontrolleras, och kontrollen görs av den skorstensfejare som kommunen anlitar. Har en kakelugn eller vedspis stått oanvänd länge, eller har något byggts om intill skorstenen, är det klokt att tala med skorstensfejaren innan den eldas igen. Läs mer på sidan om renovering i Dalarna, eller om hur vi tar oss an att renovera huset i stort.

När behoven förändras kan en planlösning behöva öppnas, ett rum få en ny funktion eller en vind byggas om till boyta. Bärande väggar, installationer och dagsljus avgör vad som är möjligt.

I Dalarna är det också vanligt att ett fritidshus byggs om för att användas året runt. Då behöver isolering, vatten och avlopp, uppvärmning och ventilation bedömas för ett annat användningssätt än det huset byggdes för. Ett avlopp som är dimensionerat för sommarbruk kan behöva ses över, och det kan krävas tillstånd eller anmälan till kommunen. Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd för att inrätta en avloppsanordning som en vattentoalett ska anslutas till, eller för att ansluta en vattentoalett till en befintlig anordning. En ändring som väsentligt kan påverka avloppsvattnets mängd eller sammansättning ska anmälas till kommunen. Att ersätta ett torrdass med vattentoalett i en stuga är alltså en fråga för kommunens miljöprövning, inte bara för den som bygger. Har huset egen brunn är vattnet värt att se över i samma veva. Livsmedelsverket rekommenderar att vattnet från en egen brunn analyseras minst vart tredje år, och varje år om barn upp till fem år dricker det eller om brunnen försörjer fler än två hushåll. Är brunnen bergborrad finns ofta uppgifter om den hos SGU, eftersom brunnsborrare sedan 1976 enligt lag skickar in uppgifter om bland annat brunnens djup, jorddjup och vattenkapacitet. Ofta visar det sig att ett äldre fritidshus saknar isolering i golvet eller har en enklare grund som inte är tänkt för ett uppvärmt hus. Då kan det vara bättre att göra om grunden och golvet i samma etapp än att bygga vidare på en konstruktion som inte klarar det nya användningssättet.

Ska en bärande vägg tas bort krävs en ersättande bärning, ofta med en konstruktörs beräkning som underlag, och ändringen kan behöva anmälas till kommunen. Läs mer på sidan om ombyggnad i Dalarna.

Ett golv blir aldrig bättre än underlaget. Bjälklaget ska vara stabilt, plant och torrt, och nivåerna mot dörrar och angränsande rum ska planeras innan något läggs.

I äldre hus med träbjälklag kan golvet svikta eller luta, och då behöver det riktas eller förstärkas. I hus med platta på mark är fukten den stora frågan, och ett tätt golvmaterial ska inte läggas på betong som inte har torkat. Gamla brädgolv kan ofta slipas och få nytt liv i stället för att täckas över. I timmerhus kan golvbjälkarna vila direkt på syllen, och då hänger golvets skick ihop med syllens och grundens.

Valet mellan trägolv, parkett, laminat, plastmatta och klinker styrs av rummets användning, fukt och ljudkrav. Mer om arbetena finns på sidorna om golvläggare i Dalarna och golvslipning i Dalarna.

Vissa fel går bara att upptäcka innan ytan stängs. Därför ligger kontrollerna där resultatet fortfarande kan påverkas: innan isoleringen täcks med skivor, innan tätskiktet täcks med plattor och innan golvet läggs på bjälklaget.

Kontrollerna dokumenteras med bilder, mått och mätvärden. Kräver åtgärden bygglov eller anmälan följer de också den kontrollplan som kommunen har fastställt, och dokumentationen ingår i underlaget till slutbeskedet. Egenkontrollerna sparas också hos oss, så att det går att gå tillbaka till dem om en fråga dyker upp senare.

För dig som beställare betyder det att du i efterhand kan se hur de dolda delarna är utförda. Det är värdefullt om du säljer huset eller om en skada skulle uppstå långt senare.

Mindre arbeten kan ha stor betydelse för husets funktion: en dörr som inte stänger, en trasig trappa, lister som släppt eller en vägg som behöver flyttas. Vi utför byggservice och snickeriarbeten i både stora och små omfattningar, och ofta är det första uppdraget början på ett längre samarbete.

För fastighetsägare och föreningar kan underhållet planeras över året, så att mindre fel åtgärdas innan de blir större. För privatpersoner kan flera mindre arbeten samlas till samma besök för att hålla nere kostnaden för resor.

Ett litet uppdrag behöver inte vara enkelt. Att anpassa en ny dörr i en gammal karm eller laga en trappa i ett äldre hus kräver lika mycket precision som större arbeten. Läs mer på sidorna om byggservice och snickeriarbeten i Dalarna och snickare i Dalarna.

Den tekniska kvaliteten finns ofta i delar som senare döljs: infästningar, tätningar, luftspalter, underlag och anslutningar. Det är där skador brukar börja.

Vi kontrollerar och fotograferar de dolda momenten innan de byggs in. I en yttervägg gäller det att det lufttätande skiktet, ångspärr eller ångbroms beroende på vad konstruktionen kräver, är helt vid skarvar och genomföringar. På vinden gäller det att isoleringen ligger utan glipor och att ventilationsvägarna är fria där vinden är byggd för att ventileras.

Det synliga avslutet är också viktigt: raka lister, jämna fogar och ytor utan skador. Vi går igenom arbetet tillsammans med dig när det är klart, och eventuella kvarstående punkter skrivs upp och åtgärdas.

Klimatet skiljer sig mer inom Dalarna än i de flesta landskap. Enligt SMHI är årsnederbörden lägst, strax under 600 millimeter, kring nedre Dalälven, Siljan och Idre, och högst i Sälenfjällen, där den lokalt överstiger 1 000 millimeter. Norra Dalarna har ett av Sveriges mest kontinentala klimat, med kalla vintrar och risk för nattfrost även på sommaren. Höjdskillnaderna gör att det kan vara barmark i Dalälvens dalgång samtidigt som det ligger snö i fjällen, och byggsäsongen för utvändiga arbeten börjar därför senare i nordväst än i söder.

Snön kan komma tidigt och ligga länge. SMHI har noterat ett snödjup på 187 centimeter i Ulvsjö 1951, och vid Lisskogsåsen nära gränsen mot Värmland låg det 30 centimeter snö den 12 juni 1981. För byggandet betyder det att väderkänsliga moment, som gjutning, takarbeten och utvändig målning, behöver läggas när förutsättningarna är bäst, och att materialet ska kunna skyddas om vädret slår om.

Vinterarbete går ofta bra med rätt förberedelser. Väderskydd, uppvärmning och uttorkning gör att invändiga arbeten och många utvändiga moment kan fortsätta. Material som lagras på plats ska stå på underlag och vara täckt, så att det inte tar upp fukt från marken eller snön.

Ett större projekt kan delas upp i etapper, till exempel för att fördela kostnaderna över flera år eller för att kunna bo kvar under tiden. Varje etapp ska då avslutas i ett säkert och användbart skick, med väderskydd, fungerande installationer och anslutningar som det går att bygga vidare på.

I Dalarna är det ofta naturligt att dela upp arbetet efter årstiderna, med utvändiga arbeten under barmarksperioden och invändiga under vintern. I ett fritidshus kan etapperna läggas mellan de perioder när huset används.

Vid etappindelning behöver nästa steg vara förberett. Ledningar kan dras fram till en framtida anslutning och öppningar planeras, så att det som görs nu inte behöver rivas när nästa etapp börjar.

En väl avgränsad omfattning minskar risken för missförstånd. Allt behöver inte vara bestämt vid första kontakten, men målet, ansvaret och de viktigaste kvalitetsnivåerna ska vara klara innan arbetet börjar.

I offerten skiljer vi på det som ingår och det som kan tillkomma. Det gäller frågor som lätt glöms bort: vem som forslar bort rivningsmassor, vem som beställer vitvaror och inredning, om målning och slutstädning ingår och hur tillfällig el, vatten och värme ordnas.

Risker och osäkerheter skrivs ut, till exempel att golvet under en gammal matta kan behöva åtgärdas. Då vet du från början vad som kan påverka slutkostnaden och kan avsätta en reserv för det.

En ny byggnad ska utvecklas som en helhet, där mark, grund, stomme, klimatskal, installationer och ytskikt hänger ihop. Innan grunden planeras behöver markens bärighet och grundvattennivån vara kända, och kommunen ska ha gett bygglov och startbesked. Utanför tätorterna tillkommer frågor om vatten, avlopp, el och väg, som behöver vara lösta innan bygget kan börja.

Placeringen på tomten betyder mycket i Dalarnas klimat: hur snön lägger sig, var smältvattnet rinner, hur huset står mot den vanligaste vindriktningen och hur infarten kan hållas öppen på vintern. Vi samordnar projekteringen så att krockar mellan installationer och konstruktion upptäcks på ritningen och inte på bygget. På en fjälltomt i sluttning kan dessutom snödrev och avrinning från högre mark påverka var garage och entré bör ligga.

Vid en totalentreprenad tar vi ansvar för både projektering och utförande och samordnar alla yrkesgrupper. Med en totalentreprenad har du en part som ansvarar för helheten, medan en utförandeentreprenad bygger på handlingar som du som beställare har tagit fram. Läs mer på sidorna om nybyggnad i Dalarna och totalentreprenad i Dalarna.

Där en yrkesgrupp slutar och nästa tar vid uppstår de flesta kvalitetsrisker. Håltagning för rör och ventilation, tätning kring genomföringar och elinstallationer i våtrum är typiska exempel.

Vi bestämmer i förväg vem som ansvarar för vad och hur överlämningen går till. Arbeten som kräver särskild behörighet, som el och tätskikt, utförs av behöriga samarbetspartner, och vi samordnar dem med våra egna arbeten så att tidplan och ansvar hänger ihop. Vilka företag vi samarbetar med beskriver vi under våra samarbetspartner.

I glesbygd kan det vara svårare att få flera yrkesgrupper på plats samtidigt, och då blir planeringen ännu viktigare. Ett besök som ställs in kan förskjuta resten av projektet, och därför stäms tiderna av i god tid.

Lägsta inköpspris är inte alltid lägst kostnad över tid. Underhåll, livslängd, energianvändning och möjligheten att reparera bör vägas in, särskilt i ett klimat där tak, fasad och fönster utsätts för snö, frost och stora temperaturväxlingar.

Vi publicerar inga generella projektpriser, eftersom förutsättningarna skiljer sig för mycket mellan olika hus. Det som påverkar kostnaden mest är omfattningen, husets befintliga förhållanden, materialval, installationer, åtkomlighet och dina önskemål. Arbete debiteras med 750 kr per timme inkl. moms, före eventuellt rotavdrag, och material och underentreprenörer med 10 % påslag, med fakturakopior bifogade.

Avståndet till arbetsplatsen påverkar kostnaden genom resorna, men den delen går ofta att minska genom att samla arbetet i längre pass. Vi går igenom vad som driver kostnaden i just ditt projekt innan arbetet börjar.

Många projekt börjar med en känsla av att något behöver göras: ett kök som inte fungerar, ett tak som börjar bli gammalt eller ett hus som har blivit för litet. Vägen därifrån till ett genomförbart projekt går via behov, ritningar, undersökningar, budget och eventuellt lov.

Vi kan hjälpa till redan i det tidiga skedet, med att sortera vad som är nödvändigt och vad som är önskemål och med att bedöma om projektet behöver konstruktör, arkitekt eller kontakt med kommunen innan offert och produktion. Ett tidigt samtal kostar lite i förhållande till vad det kan spara, eftersom ändringar på ritningen är billigare än ändringar på bygget.

Ju tidigare frågorna om lov, strandskydd och kulturvärden klaras ut, desto mindre är risken att planerna måste göras om. Handläggningen hos kommunen tar tid, och den tiden behöver finnas med i planeringen.

Det enklaste sättet att komma igång är att beskriva projektet för oss. Berätta var huset ligger, vilken typ av byggnad det är, vad du vill uppnå och om du känner till några problem.

Bilder, ritningar och mått gör det lättare att förstå projektet, och har huset renoverats tidigare är det bra att veta när och hur. Ligger fastigheten nära vatten eller i en miljö med särskilda bestämmelser, berätta gärna det också.

Utifrån det föreslår vi nästa steg: några kompletterande frågor, ett platsbesök eller en förstudie. Du kan kontakta STH Bygg via formuläret, på telefon eller per e-post.

Material behöver väljas efter både användning och plats. Ett material som fungerar i ett skyddat läge i södra Dalarna kan åldras betydligt snabbare på en öppen fjällsluttning. Kring Siljan och på äldre gårdar spelar uttrycket också stor roll: ett material som passar en modern villa kan se främmande ut på en timrad gård.

Vi väljer gärna material som går att underhålla och reparera, och där kompletteringar och reservdelar finns kvar om några år. Ytbehandlingen anpassas efter klimat och användning. Produktval som behöver följas upp, som färgtyp och kulör, dokumenteras så att nästa underhåll blir enkelt.

Leveranserna planeras efter framkomlighet och lagringsyta, och materialet skyddas mot nederbörd, frost och markfukt fram till montering. På en gård med begränsad plats eller en fjällstuga med smal väg kan det betyda flera mindre leveranser i stället för en stor.

Projekt i lokaler och hyresfastigheter berör fler än beställaren: hyresgäster, kunder och personal. Arbetet planeras så att verksamheten kan fortsätta så långt det är rimligt, med tydliga avspärrningar och bestämda tider för störande moment. För bostadsrättsföreningar och hyresvärdar ingår ofta att informera de boende i god tid före arbeten som påverkar trapphus, vatten eller el.

I besöksnäringen i fjällen och kring Siljan styrs tidplanen ofta av säsongen. Arbeten i uthyrningsstugor och anläggningar läggs helst mellan högsäsongerna, och det kräver att projektering och beställningar är klara i god tid. Uthyrningsstugor används av många olika gäster, och därför behöver ytskikt, beslag och installationer tåla hårt slitage och vara lätta att reparera.

Efter avslutat arbete lämnas dokumentation över: vad som har gjorts, vilka material som har använts och hur de ska skötas. Det underlättar framtida underhåll och nästa projekt i fastigheten.

Bygg, ombyggnad och entreprenad

Den bredaste grenen samlar projekt där byggnadens funktion eller omfattning förändras. Hit hör byggfirma, totalentreprenad, om-, till- och nybyggnad samt renovering. Hur vi arbetar med större projekt i regionen beskriver vi närmare under byggföretag i Dalarna.

Snickeri och byggservice

Snickerigrenen täcker både byggsnickeri och löpande service. Det kan gälla innerväggar, trappor, lister, reparationer, specialanpassningar och montage av dörrar eller fönster. Mindre uppdrag behöver inte vara enkla; ofta kräver de stor precision i mötet med befintliga konstruktioner.

Tak och fasad

Tak och fasad bildar husets yttre skydd. I Dalarna behöver lösningarna hantera snö, vind, slagregn, frost och stark sol under olika årstider. Underlag, luftning, avvattning och anslutningar väger därför lika tungt som den synliga beklädnaden.

Badrum, kakel och klinker

Våtrumsgrenen handlar om hela konstruktionen bakom kakel och klinker. Bjälklag, installationer, fall, ventilation och tätskikt samordnas innan de färdiga ytorna monteras. Dokumenterade kontrollpunkter gör arbetet spårbart.

Måleri, tapet och ytskikt

Måleri och tapetsering börjar med en bedömning av underlaget. Trä, puts och tidigare färgsystem kräver olika förbehandling. Den färdiga kulören blir hållbar först när rengöring, lagning, grundning och torktid har hanterats rätt.

Golv och mattläggning

Golvarbetena omfattar läggning, mattläggning och slipning. Valet styrs av rummets användning och underlagets fukt, planhet, svikt och ljudkrav. Nivåer mot dörrar, trappor och angränsande rum planeras före montage.

Betong, mur och puts

Den mineraliska grenen omfattar betongarbeten, murning och puts. Frost, fukttransport, sprickor och materialens olika hårdhet påverkar reparationsmetoden. Rätt bruk och noggrant underarbete minskar risken för att lagningen släpper eller orsakar nya skador.

Mark, grund och sten

Markarbetena omfattar markförberedelser, grundarbeten, dränering och stenläggning. Dalarna har varierande jordarter, nivåskillnader och tjälförhållanden, vilket gör platsundersökning, vattenvägar och packning centrala innan synliga ytor färdigställs.

Försäkringsskador

Inom försäkringsskador hjälper vi till efter vatten- och fuktskador samt brandskador. Arbetet följer en särskild ordning där orsak, omfattning, rivning, torkning eller sanering dokumenteras innan återställningen kan börja.

Timmer och traditionellt hantverk

Timmer och traditionellt hantverk har en naturlig plats i Dalarna. Arbetet kan omfatta timmerhus, härbren och äldre gårdsbyggnader där syllar, knutar, bjälklag eller panel behöver repareras med förståelse för den ursprungliga konstruktionen.

Föreningslivet betyder mycket i Dalarnas orter, med idrott, friluftsliv och kultur för barn, ungdomar och vuxna. Vi stöttar ett antal föreningar i Svärdsjö, Falun, Borlänge och Leksand.

• Läs mer om vår sponsring och vårt lokala engagemang.

Långsiktiga kundrelationer byggs av många små beslut: att förbereda väl, hålla ordning, säga till när något förändras och avsluta ordentligt. Har du ett projekt i Dalarna är du välkommen att höra av dig, så tittar vi på om det passar oss och hur vi kan hjälpa till.