Murare Dalarna

Murning är ett system där underlaget, stenen och bruket behöver vara förenliga. Ett genomtänkt materialval minskar risken för rörelser och fuktproblem.

Bedömning av befintligt murverk

Sprickor, fogar och fuktspår berättar hur väggen har fungerat över tid, och de är utgångspunkten för varje bedömning av befintligt murverk.

Ett representativt fall är en tegelfasad som har lokala skador nära marken, medan resten av väggen ser frisk ut och fogarna högre upp är hela.

Att bestämma lagningen efter färgen ensam gör att man lätt missar vad som faktiskt har orsakat skadorna.

Muraren behöver i stället undersöka sten, bruk och vattenbelastning, så att arbetet får en tydlig arbetslinje från början.

Syftet är att åtgärden riktas mot rätt orsak, och båda parter ska veta vad bedömningen utgår från. Den omfattar bland annat:

• Sprickornas riktning och om de förändras
• Stenarnas yta, frostskador och missfärgning
• Fogarnas hårdhet, djup och vidhäftning
• Vattenbelastning från mark, krön, bleck och tak
• Tidigare lagningar, färg eller täta skikt

Val mellan tegel och block

Format, styrka, vikt och yta skiljer tegel och block åt, och det påverkar både konstruktionen och själva murningsarbetet.

Valet ställs på sin spets vid en renovering där en innervägg ska bära infästningar men ändå lämnas synlig.

Att välja den billigaste stenen per styck ökar sprickrisken om stenen inte passar väggens funktion.

Jämför i stället funktion, modulmått och efterbehandling, så kan varje nytt skift läggas på ett tryggare sätt.

Materialet ska passa hela väggen, och det ska vara bestämt i förväg hur väggen avslutas och mot vad.

Bruk anpassat till stenen

Brukets styrka och fukttransport behöver samspela med murstenen, både i själva förbandet och i fogarna.

Kravet märks särskilt när mjukt äldre tegel ska fogas om med nytt bruk, där ett för hårt bruk kan skada stenen.

Att av gammal vana välja ett mycket hårt cementbruk för säkerhets skull kan därför skada helheten.

Kvaliteten blir mätbar när brukets sammansättning väljs efter prov på plats och efter den aktuella byggnadens förutsättningar.

Fogarna ska kunna arbeta utan att stenen skadas, och hur vattnet leds ut ur väggen ingår i leveransen.

Bärande underlag för murverk

Murade väggar koncentrerar lasten längs sin linje och kräver därför en grundläggning som klarar den vikten.

Frågan måste avgöras till exempel när en ny blockvägg planeras på ett äldre träbjälklag där bärigheten för en murad vägg är okänd.

Att börja mura utan att kontrollera bärningen kan ge rörelser i underlaget som stör förbandet längre upp.

Varsamt murarbete innebär här att låta en konstruktör bedöma lastvägen ned genom bjälklag och grund i de fall det behövs.

Underlaget ska vara dimensionerat för väggens vikt, och materialvalet bör framgå tydligt av arbetsbeskrivningen.

Kapillärbrytning vid murfot

Markfukt får inte sugas upp obehindrat i stenen om murfoten och väggen ovanför ska hålla på sikt.

Frågan prövas exempelvis när en låg trädgårdsmur står nära jord och fukt och murfoten blir blöt efter varje regn.

Att placera första skiftet direkt på fuktig betong gör murverket svårare att reparera när skadorna väl visar sig.

Arbetsordningen blir bättre om lämplig skiljning mot underlaget och vattenavledning ordnas redan innan murfoten muras.

Murverkets nederkant hålls då torrare på längre sikt, och anslutningen mot underlaget dokumenteras.

Sortering av återbrukat tegel

Mått, sugning och frostskador kan variera mellan återbrukade stenar, och det är där sorteringen måste börja.

Behovet blir uppenbart när tegel från en riven vägg ska användas i en ny detalj med andra krav.

Att blanda allt material utan granskning ger ingen referens för vad de enskilda stenarna klarar i den nya detaljen.

Tekniskt handlar det om att rensa stenarna från gammalt bruk, prova dem och sortera efter skick och format.

Återbruket får då en jämnare kvalitet, och kontrollen görs innan stenarna muras in och inte längre går att nå.

Provskift och modulmått

Öppningar och hörn bör passa stenens format med rimliga fogar, och det är så mursystemet är tänkt att fungera.

Måtten får stor betydelse när en ny mur ska möta två befintliga stolpar på ett givet avstånd.

Att kapa sista stenen i varje skift på måfå gör riskbilden sämre och syns tydligt i fogbilden.

Måtten behöver i stället provläggas och fördelas över hela sträckan innan murningen startar, så att kapningen hamnar där den syns minst.

Avsluten blir då lugna och konsekventa, och omfattningen av arbetet blir samtidigt lättare att jämföra.

Förvaring på arbetsplatsen

Sten och bindemedel behöver skyddas mot smuts och nederbörd för att behålla sina egenskaper fram till murningen.

Behovet blir påtagligt när materialet levereras flera dagar innan murningen börjar och ska stå ute under tiden.

Att ställa pallarna i mjuk mark utan täckning är sällan en bra plan, eftersom stenen då kan bli både smutsig och blöt.

Ett plant och stabilt upplag med väderskydd ordnas i stället, och förvaringen stäms av innan arbetet startar.

Materialets egenskaper behålls då fram till användning, och ett prov kan förankra det förväntade utseendet.

Ett murverk byggs skift för skift. Små avvikelser i början blir stora högre upp, vilket gör referenser och löpande kontroll viktiga.

Första skiftet

Hela väggens höjd och rakhet utgår från den första raden, och det behöver man ha klart för sig innan första stenen läggs.

Ett vanligt fall är att betongsockeln varierar några millimeter i höjd längs väggen, vilket måste tas upp någonstans.

Att kompensera alla sådana skillnader med fogarna högre upp kan leda fukt fel i murverket och ge ojämna skift.

Bättre är att sätta hörn, nivå och brukstjocklek noggrant redan när första skiftet läggs.

Fortsättningen får då en stabil referens att utgå från, och offerten skiljer material från etablering.

Förband mellan stenarna

Överlappet mellan stenarna fördelar lasterna i väggen och påverkar samtidigt fasadens synliga rytm.

En vanlig avvägning uppstår när en kort vägg innehåller både ett hörn och en dörröppning, så att förbandet får lite utrymme.

Att låta stående fogar hamna ovanpå varandra ger sämre fogar och ett svagare förband som syns i fasaden.

Förband och kapstenar planeras därför över hela sträckan, runt både hörn och öppning, vilket ger en jämnare fogbild.

Muren hänger då samman både visuellt och tekniskt, och dolda detaljer redovisas med bilder.

Hörn i murverk

Hörnen styr lod och skifthöjd för de fält som ligger mellan dem, så de muras först och med störst noggrannhet.

Det gäller till exempel när två fasader möts i en synlig yttervinkel där varje avvikelse syns.

Att bygga varje vägg för sig och fylla hörnet sist ger sämre kontroll över vinkeln och över förbandet i hörnet.

Hörnet bör i stället muras sammanbundet med båda väggarna och diagonalerna kontrolleras, så att arbetet får en tydlig arbetslinje.

Vinkeln förblir då rak, och referensmåttet för hörnen ska vara känt av båda parter.

Murning runt dörröppning

Karmmått, fog och upplag behöver vara klara samtidigt innan väggen runt en dörröppning muras upp.

Vid renoveringar märks det till exempel när en befintlig blockvägg ska få en bred innerdörr.

Att mura efter ett ungefärligt karmmått ökar sprickrisken runt öppningen och gör dörrmontaget svårare.

Sätts öppningens modul, lod och överstycke från ritningen innan murningen börjar kan varje skift läggas tryggare.

Dörren kan då monteras utan omfattande kapning, och avslutet runt karmen ska vara bestämt i förväg.

Överliggare och valv

En öppning i murverket måste föra lasten ovanför vidare till säkra upplag på båda sidor.

Kravet blir tydligt när ett fönster ska tas upp i en befintlig murad vägg som redan bär last.

Att lägga stenarna över en tillfällig bräda utan dimensionering kan skada helheten och ge sprickor ovanför öppningen.

Med en beskriven överliggare och rätt upplagslängd på båda sidor blir kvaliteten i stället mätbar.

Lasten leds då förbi öppningen, och vattnets väg runt den ingår i leveransen.

Anslutning mot trästomme

Tegel och trä rör sig olika när fukt och temperatur förändras, och det är utgångspunkten för hela anslutningen.

Det syns tydligt när en tegelvägg ska möta en ny regelvägg och de två materialen ska fungera ihop.

Att fylla hela mötet stumt med bruk kan ge sprickor som stör förbandet närmast skarven.

Förankring, rörelsemån och en tät detalj planeras i stället för mötet innan murningen börjar.

Sprickrisken vid skarven minskar då, och materialvalet bör framgå av arbetsbeskrivningen.

Kramlor och förankring

Skalmurar behöver kopplas till konstruktionen bakom utan att fukt leds åt fel håll genom kramlorna.

Frågan prövas exempelvis när en tegelfasad byggs framför isolering och skalmuren står fritt från stommen.

Att placera kramlorna där fogarna råkar passa gör murverket svårare att reparera om stödet visar sig otillräckligt.

Projekterat avstånd, fall och infästningssätt för kramlorna följs därför genom hela väggen.

Fasadskalet får då ett stabilt stöd på längre sikt, och förankringen dokumenteras innan den döljs.

Rörelsefogar i långa murar

Temperatur och fukt skapar längdförändringar i murverket, och i långa murar blir de så stora att de måste hanteras.

Behovet blir tydligt när en lång fasad har flera stora öppningar för fönster och dörrar där rörelserna samlas.

Att mura obrutet för att slippa en synlig fog lämnar ingen plats för rörelserna, som då kan ge sprickor.

Tekniskt löses det genom att placera rörelsefogarna efter både konstruktion och arkitektur, så att de hamnar där de gör nytta och passar fasaden.

Rörelserna samlas då där de kan hanteras, och fogarnas lägen kontrolleras innan de byggs in.

Fogarna utgör en stor del av murverkets väderyta. Deras form, fyllnad och härdning påverkar både uttryck och livslängd.

Fyllning av ligg- och stötfogar

Tomrum i ligg- och stötfogarna kan samla vatten och minska murverkets sammanhållning, även om de inte syns utifrån.

Fyllningen får betydelse till exempel när tegel med varierande sugning muras i torr vind.

Att stryka bruk enbart på den synliga kanten gör riskbilden sämre, även om fogen ser hel ut.

Fogarna behöver fyllas konsekvent genom hela väggen, och arbetstakten anpassas efter stenen och vädret.

Väggen får då jämnare egenskaper, och omfattningen blir samtidigt lättare att jämföra.

Fogprofil och komprimering

Fogprofilen styr hur regnet lämnar ytan och hur ljuset tecknar fasaden, och komprimeringen påverkar hur länge fogen håller.

Valet blir konkret när en äldre fasad har svagt indragna fogar som ska behållas vid lagning eller tillbyggnad.

Att välja profil först efter att väggen har murats är sällan en bra plan, eftersom bearbetningen styrs av brukets konsistens.

Uttrycket provas i stället på en provyta, och fogarna bearbetas när bruket har rätt konsistens.

Fogbilden blir då en del av gestaltningen, och en provyta kan förankra utseendet.

Rengöring av tegel

Bruksspill bör tas bort utan att stenens yta skadas, och det påverkar hur man arbetar redan från första stenen.

Ett vanligt problem är att ljusa stenar får fläckar av bruk under arbetet.

Att vänta och sedan använda stark syra på hela fasaden kan leda fukt fel och skada teglet.

Bättre är att arbeta rent från början och prova en skonsam rengöringsmetod på en liten yta innan hela fasaden görs.

Teglets kulör bevaras då bättre, och offerten skiljer material från etablering.

Skydd mot slagregn

Murkrön, bleck och luftspalt behöver tillsammans föra ut det vatten som tränger in i väggen.

En typisk avvägning uppstår när en utsatt gavel tar emot nederbörd från väster och vatten pressas in i väggen.

Att lita på att tjocka fogar ensamma gör väggen vattentät ger både sämre fogar och sämre skydd.

Murdetaljerna samordnas därför med plåt och det bakomvarande skyddet, vilket också ger en jämnare fogbild.

Inträngande vatten får då en väg ut, och de dolda detaljerna redovisas med bilder.

Murning vid kyla

Frost kan störa brukets härdning, och det påverkar murverket direkt när det muras i kyla.

Ett representativt fall är ett mindre arbete som planeras under kalla vårnätter.

Att använda fruset material och täcka först efteråt ger sämre kontroll över hur bruket härdar.

Muraren bör i stället bedöma temperaturen före start, värma materialet vid behov och skydda arbetet medan bruket härdar.

Bruket kan då härda under kontrollerade villkor, och båda parter ska känna till vilka villkor som gäller.

Murning i varmt väder

Snabb uttorkning kan försämra både vidhäftning och fogbearbetning när det muras i varmt väder.

Problemet märks när solen ligger på en mörk tegelfasad under arbetsdagen och stenarna blir varma.

Att bara blanda lösare bruk och sedan arbeta som vanligt ökar sprickrisken i stället för att minska den.

Skugga över arbetsytan, satser anpassade efter värmen och materialleverantörens råd gör att nästa skift kan läggas tryggare.

Fogarna utvecklas då jämnare, och det ska vara bestämt hur arbetet avslutas för dagen.

Avtäckning av murkrön

Horisontella ytor som murkrön utsätts direkt för regn och snö, och det är där vattnet först tar sig in i muren.

Kravet blir tydligt när en fristående mur avslutas utan tak eller annat skydd ovanför.

Att lägga sista skiftet plant och öppet kan skada helheten när vattnet tränger ned i fogarna.

Krönet formas i stället med fall, överhäng eller avsedd avtäckning så att vattnet rinner av, vilket gör kvaliteten mätbar.

Vattnet leds då bort från fogarna och murens sidor, och avledningen ingår i leveransen.

Dränering bakom stödmur

Jordtryck och vattenlast måste hanteras tillsammans bakom en stödmur, eftersom vattnet ökar trycket mot muren.

Frågan avgörs till exempel när en låg mur håller en slänt vid uppfarten och vatten rinner ned från slänten.

Att mura en tät baksida och återfylla med jord kan bygga upp tryck som stör förbandet.

Dimensioneringen följs i stället, och dränerande lager och utlopp ordnas bakom muren innan återfyllningen.

Vattentrycket begränsas då, och materialvalet bör framgå av arbetsbeskrivningen.

Vid renovering ska den nya delen fungera med det gamla murverket. Materialprov och försiktig demontering ger bättre beslutsunderlag.

Omfogning av tegelfasad

Vittrade fogar behöver rensas till rätt djup utan att stenkanterna skadas, annars får den nya fogen inget fäste.

Behovet syns exempelvis när fogarna faller ur lokalt på en vädersida medan resten av fasaden är hel.

Att lägga nytt bruk som ett tunt utanpåskikt gör murverket svårare att reparera längre fram.

Fogarna rensas i stället kontrollerat, rengörs och fylls med kompatibelt bruk i rätt ordning.

Den nya fogen får då ordentligt fäste på längre sikt, och arbetet dokumenteras.

Byte av skadade tegelstenar

Ersättningsstenen behöver passa befintligt murverk i mått, sugning och färgvariation för att lagningen ska fungera.

Bytet blir aktuellt till exempel när enstaka stenar har frostsprängts under ett fönster där vatten rinner ned.

Att sätta in en helt annan och tät sten ger ingen referens till väggen omkring och syns tydligt i fasaden.

Tekniskt handlar det om att prova ersättningsmaterial och kontrollera vad som orsakade vattenskadan.

Lagningen smälter då in och fungerar tekniskt, och kontrollen görs innan åtkomsten försvinner.

Sprickor över öppningar

Sprickmönstret över en öppning kan peka på rörelse, rost eller otillräckligt upplag, och varje orsak kräver sin egen åtgärd.

Det får betydelse till exempel när en trappstegsspricka växer från fönsterhörnet och uppåt.

Att foga över sprickan direkt gör riskbilden sämre, eftersom orsaken finns kvar och sprickan kan komma tillbaka.

Den bakomliggande lasten och detaljen kring öppningen behöver därför utredas innan något lagas.

Åtgärden riktas då mot rätt mekanism, och omfattningen blir samtidigt jämförbar.

Lös puts på murverk

En putsskada på murverk kan dölja svaga fogar eller fukt bakom ytan, så skadan behöver undersökas innan den lagas.

Ett konkret exempel är en sockelputs som släpper från teglet längs husets nederkant.

Att montera ny puts ovanpå allt som sitter kvar är sällan en bra plan, eftersom orsaken då döljs igen.

Löst material knackas i stället ned och murverket bedöms, innan behovet av ny putsning stäms av.

Underlaget återställs då före det nya ytskiktet, och ett prov kan förankra utseendet.

Igensättning av öppning

Ny murning i en gammal öppning bör få rätt förband och rörelse mot den befintliga väggen, så att lagningen inte släpper.

Typiskt gäller det en tidigare dörr som ska byggas igen och sedan ytbehandlas som resten av väggen.

Att stapla block i hålet utan förankringsplan kan leda fukt fel och ge sprickor i skarven.

Den nya murningen kan i stället tandas, förankras eller fogas mot den gamla enligt den konstruktion som valts.

Lagningen blir då stabil och möjlig att ytbehandla, och offerten skiljer material från etablering.

Ny öppning i murad vägg

Bärighet och stabilisering behöver lösas innan något rivs eller sågas i en murad vägg, eftersom väggen kan bära mer än det syns.

Avvägningen uppstår när en passage önskas i en vägg som kan vara bärande men där underlaget är oklart.

Att såga öppningen först och bedöma överstycket senare ger sämre fogar och osäker bärning.

En konstruktör bör i stället klarlägga stöd och arbetsordning, vilket också ger en jämnare fogbild.

Ändringen genomförs då med kontrollerad lastväg, och dolda detaljer redovisas med bilder.

Komplettering av murad skorsten

Brand, täthet och kanalernas funktion omfattas av särskilda krav när en murad skorsten kompletteras eller lagas.

Så är det till exempel när en äldre skorsten behöver repareras ovanför taket, där arbetet också berör taket.

Att behandla arbetet som vanlig fasadmurning ger sämre kontroll över de kraven och över skorstenens funktion.

Muraren bör i stället samordna arbetet med sakkunnig, sotare och takläggare och följa de regler som gäller för eldstäder och skorstenar.

Eldstaden ska inte tas i bruk utan rätt kontroll, och det ska båda parter känna till.

Rengöring efter gammal färg

Tidigare täta skikt kan ha förändrat murens fuktbalans, och det påverkar hur färgen bör tas bort.

Svårigheten märks när en tegelvägg har målats flera gånger och skikten ligger ovanpå varandra.

Att blästra hårt tills all färg är borta ökar risken för skador och sprickor i stenens yta.

Prova i stället en skonsam borttagning på en liten yta och bedöm stenens yta innan arbetet fortsätter över hela väggen.

Rengöringen ska inte orsaka större skada än färgen, och det ska vara bestämt var arbetet avslutas.

Ett tydligt uppdrag beskriver material, mängd, detaljer, väderskydd och gränser mot andra yrken.

• Stentyp, format, kulör och mängd
• Brukstyp, fogprofil och eventuell provyta
• Öppningar, överliggare, förankring och rörelsefogar
• Ställning, väderskydd och materialhantering
• Rengöring, dokumentation och gränser mot plåt eller puts

Mängdberäkning för murverk

Öppningar, kapning och förband påverkar hur mycket material som verkligen behövs, så en ren ytberäkning räcker inte.

Beräkningen blir svårare när en fasad har många smala partier med mycket kapning.

Att beställa exakt nettomängd utan reserv kan skada helheten om materialet tar slut mitt i arbetet.

Med format, spill och sorteringsbehov inräknade blir beräkningen mätbar och lätt att stämma av.

Materialflödet blir då realistiskt genom hela arbetet, från första leveransen till sista skiftet.

Ställning och arbetsplattform

Muraren behöver stå stabilt och i rätt arbetshöjd längs hela väggen för att kunna hålla linjer och fogar.

Ställningen blir en egen fråga när en gavel står på sluttande mark och höjden varierar längs väggen.

Att arbeta från stegar för att spara etablering kan störa förbandet och göra linjerna ojämna.

En godkänd ställning och hur materialet ska lastas upp planeras därför i förväg.

Fogar och linjer kan då utföras säkert, och ställningen bör framgå av arbetsbeskrivningen.

Samordning med fönster och plåt

Anslutningarna i murverket måste passa karmar, bleck och luftspalt, och därför samordnas murningen med fönster och plåt.

Samordningen prövas exempelvis när fönstren levereras efter att murningen har startat.

Att lämna ungefärliga öppningar och lösa dem med fog gör murverket svårare att reparera.

Mått, infästning och vattenavledning fastställs därför tillsammans med övriga yrken innan arbetet börjar.

Detaljerna möts då utan improvisation på plats, och anslutningarna dokumenteras för framtiden.

Kulörprov på bruk och tegel

Små prover kan se annorlunda ut än samma material gör över en hel fasad, där ljus och fogar påverkar helheten.

Särskilt viktigt blir provet när kunden vill matcha ett äldre rött tegel i en befintlig fasad.

Att välja från en produktbild på skärmen ger ingen säker referens för hur teglet och bruket ser ut i verkligheten.

Tekniskt handlar det om att bygga en provyta och bedöma den först när den har torkat, i dagsljus.

Förväntningarna förankras då i verkligt material, och kontrollen görs innan murningen startar.

Kontroll av lod och skifthöjd

Löpande mätning av lod och skifthöjd hindrar att små fel växer till stora under arbetet.

Kontrollen får betydelse till exempel när en vägg passerar flera fönsterbänkar.

Att kontrollera först vid sista skiftet gör riskbilden sämre, eftersom felen då redan är inmurade.

Hörn, snören och öppningar behöver därför mätas under hela arbetets gång.

Murverket träffar då alla anslutningsnivåer, och omfattningen blir samtidigt jämförbar.

Skydd under härdning

Nytt murverk är känsligt för regn, uttorkning och frost under de första dagarna medan bruket härdar.

Skyddet sätts på prov när ett arbete lämnas över helgen och vädret skiftar under tiden.

Att täcka enbart ovansidan med lös plast som kan blåsa bort är sällan en bra plan.

Skyddet förankras i stället utan att stänga in skadlig kondens, och stäms sedan av.

Bruket får då lugnare härdningsförhållanden, och ett prov kan förankra utseendet.

Dokumentation av dolda detaljer

Kramlor, armering och tätningar försvinner bakom nästa skift, och det behöver man veta innan murningen börjar.

Dokumentationen behövs till exempel när en fasad ska följas upp efter entreprenaden.

Att bara fotografera den färdiga ytan ger ingen bild av det som är dolt.

Utvalda kontrollpunkter och produktval dokumenteras i stället under arbetet, medan de fortfarande syns.

Beställaren får då spårbar information, och offerten skiljer material från etablering.

Slutkontroll av murning

Vid slutkontrollen ska helheten granskas både i närbild och på normalt betraktelseavstånd.

Tidspressen blir tydlig när ställningen ska rivas redan dagen efter att murningen blivit klar.

Att kontrollera först från marken efter nedtagning gör fel svåra att rätta, eftersom åtkomsten då är borta.

Fogar, rengöring, anslutningar och avtäckningar gås därför igenom i tid, medan ställningen fortfarande står.

För kunden betyder det att korrigeringar kan göras medan ställningen står kvar, och dolda detaljer redovisas med bilder.

På en äldre gavel har fogarna vittrat djupast under fönster och vid marknära partier. Innan omfogning kontrolleras bleck, stuprör och sockel så att återkommande vattenbelastning inte förbises. Ett mindre fält rensas för att bedöma stenarnas kanter och det gamla brukets karaktär.

Fogarna rensas till ett stabilt djup med verktyg som inte skadar teglet. Efter rengöring fylls de i omgångar med kompatibelt bruk och bearbetas till vald profil. Ytan skyddas mot stark sol och regn under härdningen. Resultatet är en teknisk lagning som också bevarar fasadens rytm.

En avskiljande blockvägg ska byggas i en verksamhetslokal. Dörrens karmmått, överliggare och anslutning mot tak behöver vara bestämda före första skiftet. Underlaget mäts och vägglinjen sätts ut så att passagen får rätt fri bredd.

Första skiftet läggs med noggrann nivåkontroll. Därefter följs förband, lod och öppningsmått löpande. Infästningar och anslutningar utförs enligt den valda väggkonstruktionen. Den färdiga väggen kan sedan få nya ytskikt utan att puts eller spackel behöver kompensera för stora geometriavvikelser.

Har du en tegelvägg som behöver fogas om, ett blockparti som ska byggas eller en murverksdetalj som behöver utredas? Hör av dig till STH Bygg. Vi bedömer material, åtkomlighet och anslutningar och hjälper dig formulera ett genomförbart murningsarbete i Dalarna.